Ända upp till 70 % i stöd från landsbygdsfonden för att bygga bredband

Landsbygdsfonden fick en 16 miljoner euro stor extrapott av EU:s återhämtningsmedel för att användas till bredbandsprojekt. Den sista urvalsperioden gick ut 30.9.2021.

Fungerande nätförbindelser förbättrar områdets dragningskraft och förutsättningarna för att bo och vara företagare på landsbygden. Också trådlösa förbindelser förutsätter ett väl utbyggt optiskt fibernät. När optiskt fibernät byggs i byn kan man på samma gång bygga en förbindelse också till basstationer eller till en mast. Då stöder det byggda nätet också utvecklingen av trådlösa förbindelser.

Vem kan söka stödet?

Stödet kan sökas av t.ex. byaföreningar eller andra föreningar, andelslag, kommuner och lokala operatörer.

Vad finansieras?

Med byanät avses att det i byar eller byagrupper byggs ett abonnentförbindelsenät med tillhörande anslutningsnät. Inom ramen för byanätsprojekt kan man inte bygga långa stamnät, så ett färdigt stamnät med tillräcklig kapacitet eller samarbete med sådana projekt eller aktörer som bygger ett stamnät förutsätts.

Stödberättigande kostnader

De stödberättigande kostnaderna får inte överstiga 2 miljoner euro. Följande kostnader är stödberättigande:

  • kostnader för att ta i bruk passiv bredbandsinfrastruktur
  • kostnader för gräv- och byggarbeten som hänför sig till bredband
  • kostnader för att ta i bruk grundläggande bredbandsnät
  • kostnader för att ta i bruk nya generationens accessnät (NGA-nät).

Stödberättigande arbetskostnader är t.ex.

  • kabelinstallationsarbeten
  • plog- och grävarbeten
  • teletekniska arbeten
  • kartläggnings-, planerings-, och dokumenteringsarbeten
  • tillstånd samt projektledning.

Stödberättigande materialkostnader är t.ex. kostnader för

  • kablar
  • aktivutrustning
  • skyddsrör
  • skarvbrunnar
  • utrustningsutrymmen
  • apparatskåp.

Andra stödberättigande kostnader är t.ex.

  • tillståndskostnader
  • kostnader för att administrera projektet.

Vad kan stödet inte användas till?

Det är inte möjligt att få stöd till kostnader som uppstår t.ex.

  • av de sista 100 metrarna från en abonnentanslutning
  • i ett område som sträcker sig 100 meter från en sådan aktivutrustning där det tillhandahålls eller kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster ("anslutningspunkt")
  • i ett område där det redan finns ett nät som lämpar sig för tillhandahållande av snabbt bredband
  • i ett område där man under de följande 3 åren kommer att bygga fibernät för tillhandahållande av snabbt bredband utan offentligt stöd.

Stödets storlek

I stöd kan man få 50 eller 70 procent av de godtagbara kostnaderna. Stödnivån bestäms utgående från stödsökandens årliga omsättning. Om stödmottagarens omsättning under de tre föregående åren har varit högst 10 miljoner euro, är stödnivån 70 %. Om däremot stödsökandens årliga omsättning under de tre föregående åren har varit över 10 miljoner euro under minst ett år, är stödnivån 50 %. För kommunernas del bestäms stödnivån utgående från de totala intäkterna. Om kommunens totala intäkter har varit över 10 miljoner euro under åtminstone ett av de tre föregående åren, är stödnivån 50 %.

För projektet behövs alltså antingen 50 % eller 30 % privat finansiering. Som privat projektfinansiering kan godkännas arbete som utförts för projektet vederlagsfritt, alltså talkoarbete.

EU finansierar stödet helt och hållet och projektet kan inte inbegripa annan offentlig finansiering (t.ex. kommunfinansiering) utöver EU-finansieringen.

Stödet betalas i efterskott.

Villkor för stödet

Understött byggande av datakommunikationsnät är teknikoberoende, men en förutsättning är att nätet garanterar en förbindelse med hastigheten 100 Mbit/s. Hastighetskravet kommer att stiga inom kort, så i praktiken är det bra med en hastighet på 1 Gbit/s i de projekt som finansieras. Byggande av enbart stamnät finansieras inte.

Det datakommunikationsnät som byggs ägs av stödmottagaren. Stödmottagaren åtar sig att i fem år från slutbetalningen hålla nätet i det bruk som avsågs när stödet beviljades.

Villkor för området där projektet genomförs

  • Byanätsprojekt finansieras i landsbygdsområden där supersnabba dataförbindelser inte byggs på marknadsvillkor.
  • I området finns inte infrastruktur av samma klass (antingen grundläggande bredbandsnät eller NGA-nät)
  • Sannolikt kommer sådan infrastruktur inte att utvecklas i området på kommersiella villkor inom tre år från dagen för offentliggörande av det planerade projektet.
  • Stödet för åtgärden gäller småskalig infrastruktur på landsbygdsområden. Småskaliga infrastrukturprojekt riktar sig i allmänhet inte till en region som är större än nivån LAU 2 (NUTS 5). Den här nivån motsvarar i allmänhet kommunbegreppet.

Offentligt hörande

Ett villkor för stödet är att ett offentligt hörande om projektet ordnas. Närmare information om offentligt hörande samt kungörelser som NTM-centralerna publicerar

Så söker du stödet

Kontakta först NTM-centralen i ditt område och berätta om din idé. Gör ansökan i e-tjänsten Hyrrä.

NTM-centralerna väljer ut de projekt som ska finansieras. Besluten fattas för en urvalsperiod i taget, de första urvalsperioderna infaller 20.5–14.6.2021 och 15.6.–30.9.2021. För att en ansökan ska ingå i en viss urvalsperiod ska den göras elektroniskt senast kl. 23.59 under urvalsperiodens sista dag eller lämnas in till NTM-centralen i pappersform före kl. 16.15 under urvalsperiodens sista dag. Urvalsperioderna är desamma i hela landet. Närmare information om hur stödet söks

Uppdateringsdatum: 25 feb. 2022