Åren 2014–2021 finansierades 7000 projekt via landsbygdsprogrammet. Genom många projekt har man kunnat påverka vad som händer i den egna näromgivningen. Under den här finansieringsperioden har fler än 3 miljoner timmar talkoarbete utförts inom ramen för landsbygdsprogrammets projekt. Att arbeta tillsammans för gemensamma mål ökar det sociala kapitalet och samhörigheten. De jippon som projekten har ordnat har i sin tur gett upphov till fenomen som rentav gett landsbygdsorterna ett lyft mot världsberömmelse.
Genom projekten har byar fräschats upp och man har skapat möjligheter till fritidssysselsättning i byarna. Under åren 2014–2021 har det investerats närmare 190 miljoner euro i idrottsanläggningar, rutter och motionsleder, gemensamma lokaler och andra projekt som förbättrar trivseln i området. Dessa objekt kan användas inte bara av invånarna utan också till exempel av turister som besöker området.
De utbildnings- och informationsprojekt som finansierats via Leadergrupperna har gett aktörer inom den tredje sektorn och landsbygdsinvånare ökat kunnande. I samband med dessa projekt har man informerat om bland annat frågor som gäller säkerheten på landsbygden, möjligheterna till lokalt inflytande och utnyttjande av informationsteknik.
Nya sätt att erbjuda tjänster
Landsbygdsprogrammets finansiering stöder inte produktionen av lagstadgad basservice som kommunerna eller staten ansvarar för, men genom projekten kan man planera nya verksamhetsmodeller för att förbättra tillgången till basservice. Detta kan ske med hjälp av nya lösningar såsom mobila tjänster. Digitalisering och försök står ofta i fokus för projekten.
Vissa tjänster är ett villkor för att människor ska kunna bo och arbeta som företagare – också på landsbygden. Utbudet av tjänster koncentreras allt mer till större centra. Det behövs nya sätt att tillhandahålla tjänster.
Möjligheter att påverka den egna livsmiljön
En allt viktigare fråga på landsbygden är också hur invånarna kan påverka den planering som gäller dem själva, deras boendemiljö och tjänster. Det är viktigt att utveckla landsbygdens kultur- och rekreationsmöjligheter och det påverkar i synnerhet unga människors vilja att bo på landsbygden. En livskraftig landsbygd lockar till sig också nya invånare och gagnar tillfälliga besökare och fritidsboende.
Det behövs nya lösningar och verktyg till landsbygdens miljö- och klimatfrågor. Gemensamma lokalt genomförda åtgärder som förbättrar miljöns tillstånd bidrar till att uppnå miljö- och klimatmålen. Att använda förnybar energi och utveckla energiförsörjning baserad på ett småskaligt distribuerat system är viktiga mål.
Varje by har rätt till bredband
Vardagen kräver fungerande datatrafikförbindelser. Datatrafikförbindelserna ökar sysselsättningen och förbättrar livskvaliteten, exempelvis i form av hälsovårdstjänster och utbildning. Förbindelserna minskar kostnader som uppkommer på grund av avstånd, effektiverar affärsverksamhet och möjliggör studier och arbete på distans.
Snabba förbindelser (minst 100 megabyte) finns än så länge endast hos ungefär hälften av alla hushåll i Finland. Offentlig finansiering för att bygga bredband är tillgänglig ur landsbygdsprogrammet där som det inte byggs marknadsbaserade förbindelser.
Som resultat av 121 bredbandsprojekt som fått finansiering ur EU:s landsbygdsfond åren 2014‒2021 har det i Finland byggts nät med en sammanlagd längd på 5500 km.
Överföringen av stora mängder information om jordbruket på nätet har försnabbats och på förstklassiga kamerabilder kan jordbrukaren försäkra sig om att allt står väl till i ladugården. Jordbrukaren får information om förändringar i mobilen och det är möjligt att samla in information som gör det möjligt att driva gården mer effektivt. Användningen av teknologi på gårdarna ökar ständigt.
Det är möjligt att ha kontakt med läkare eller sjukvårdare via video, vilket har minskat antalet resor till hälsostationer och dygn på sjukhus. Skolelever och studerande i glesbygden har fått likvärdiga möjligheter att studera och utbudet av undervisning har blivit mångsidigare tack vare nätundervisning. För egen nytta och nöje har studerande avlagt videokurser och distansarbete har blivit allt smidigare, då videobilden fungerar som den ska och bifogade filer snabbt kan öppnas.
Under de senaste åren har vi sett fina exempel på hur gemensamt byggande av bredband har blåst nytt liv i byar, lockat nya invånare och skapat nya möjligheter för företagare.
Integration hjälper nya och gamla invånare
På landsbygden består integrationen ofta av att skapa samhörighet som både nya och gamla invånare får bli delaktiga av. Tack vare invandringen kan landsbygden få invånare i arbetsför ålder som balanserar upp den snedvridning av försörjningskvoten och den brist på arbetskraft som beror på befolkningens åldrande.
Tack vare invandringen kan landsbygden få invånare i arbetsför ålder som balanserar upp den snedvridning av försörjningskvoten och den brist på arbetskraft som beror på befolkningens åldrande.
På landsbygden är sysselsättningen och tillgången till utbildning utmaningar för integrationen. För att tackla dem har det utvecklats kreativa sätt att kombinera invandrarnas, företagsfältets och lokalsamhällenas behov. I Punkalaidun har lyckad integration resulterat i att alla invånare med invandrarbakgrund har hittat en studie- eller arbetsplats. Samarbetet med lokala företag har varit i nyckelställning.
Integration som landsbygdsfonden EJFLU stöder sker i form av projekt inom ramen för landsbygdsprogrammet. De genomförda integrationsprojekten har innefattat språk- och it-undervisning, besök hos olika myndigheter, undervisning i seder och bruk samt samarbete med företag. Stöd till kulturen och till fritidsmöjligheter för barn och unga ökar den verksamhet som är gemensam för infödda finländare och invandrare, samtidigt som nya förmågor får träning i att utföra många slags arbeten.
