För ett och ett halvt år sedan fick initiativtagaren till Digitala balar, Ilpo Pölönen som är överlärare vid Hämeen ammattikorkeakoulu, en idé till ett projekt: Tänk om vi kunde märka balarna och samla in information om dem? Idén förädlades och resulterade snart i användning av RFID-taggar för individuell identifiering av foderbalar. – Projektet utreder nu vilka fördelar en företagare kan få av ett sådant uppföljningssystem för enskilda balar. I projektet utreds också hur sensorn borde vara konstruerad för att vara väder- och tidsbeständig, berättar Pölönen. Avsikten är att utveckla ett uppföljnings- och hanteringssystem för enskilda foderbalar som effektiviserar logistiken, handeln, kvalitetssäkringen och lagerhanteringen kring balarna. De digitala balarna utnyttjar sensor- och fjärridentifieringsteknik.
Information om balen sparas och utnyttjas
RFID-chippen har mångsidiga möjligheter och med hjälp av dem kan en stor mängd uppgifter sparas. I och med chippen är det möjligt att i molntjänsten lagra information om balningen, temperaturen och luftfuktigheten under balningen, och i framtiden eventuellt till och med om torrsubstanshalten. Uppgifterna kan också innehålla balningsplatsens GPS-koordinater och iakttagelser av den som utfört balningen.
– Uppgifterna blir inte endast i molnet, utan de kan integreras med annan information i gårdens planeringsprogram, tillägger Pölönen. – När informationen om balen, åkerskiftets historieuppgifter och djurens uppgifter integreras, finns det redan en stor mängd insamlad information.
Informationen om balarna kan studeras omedelbart t.ex. på en pekplatta, och man kan utarbeta olika rapporter utifrån den. – Vårt mål är att skapa ett system som är säkert och smidigt att använda - ett system som vi kan använda med arbetshandskarna på, beskriver Pölönen.
Kompatibiliteten har också varit en utgångspunkt redan från början: informationen blir inte och bara ligga i molnet utan man kan foga den till gårdens övriga informationsresurs och på sätt använda den effektivt. Förutom Naturresursinstitutet och Hämeen ammattikorkeakoulu deltar också tre mjölkgårdar i Tavastland i projektet. På gårdarna studeras hur idéerna fungerar i praktiken. Det har också bedrivits samarbete med bl.a. balningsentreprenörer.
Digitalisering blir allt vanligare – också inom jordbruk
Till projektets målgrupper hör användare av balar, balningsentreprenörer och tillverkare av balpressar. Utöver dem berör projektet aktörer som på andra sätt anknyter till balarnas livscykel, t.ex. materialtillverkare, marknadsförare av konserveringsmedel och andra företagare inom branschen. Balar används förutom av boskapsuppfödare också av häststallägare och höproducenter samt av biogas- och förbränningsanläggningar som kan omvandla de balar som inte duger till foder till energi.
– Lantbruksföretagare drar väldigt stor nytta av digitalisering och sakernas internet som utvecklas vidare också inom jordbruk, berättar Pölönen. – Något genombrott har dock ännu inte setts inom något delområde inom jordbruk. Många sektorer håller dock på att övergå till den digitala världen av applikationer och därför är det viktigt att utveckla dessa applikationer också för jordbrukets behov.
Projektet är en av de landsbygdens innovationsgrupper (EIP) som valdes år 2017. Läs mer här.
Mer information:
Ilpo Pölönen, förnamn.efternamn@hamk.fi
