Kommundelen Järvikylät ligger tiotals kilometer sydväst om Sodankylä kommuns centrum, och de flesta tjänster förutsätter att antingen den som utför tjänsten eller kunden kör från en plats till en annan. För att de 16 byarna i området ska förbli bebodda och åldersstrukturen ska förbli jämn behövs försörjningsmöjligheter och företagaranda. Företagsamhet inom tjänstesektorn kan stödja också produktionen av ändamålsenlig och lönsam service. De här tankarna var utgångspunkten för projektet Hela byn betjänar (Koko kylä palvelee), som Sodankylä kommun administrerade och som fick finansiering från Leader. Projektet gick ut på att utveckla en samverkansmodell för servicen i Järvikylät.
Inledningsvis kartlades invånarnas behov av tjänster. Det skedde i samarbete med äldreomsorgen, småbarnsfostran och socialväsendet i kommunen. Särskilt uppmärksammades äldre, barnfamiljer, specialgrupper och sådana invånare som behöver tillfällig hjälp. I ansökningsskedet, år 2015, bodde 42 barn under skolåldern och 372 personer över 63 år i Järvikylät. Förutom de kommunala tjänsterna kartlades också behovet av förebyggande tjänster såsom städning, vedhantering, snöarbete och mindre renoveringsjobb som kunderna kan köpa på egen bekostnad.
Utgående från behoven började man ta fram nya sätt att ordna hemhjälps- och omsorgstjänster, ledigheter för närståendevårdare, måltidstjänster och dagvårdstjänster samt klubb- och rekreationsverksamhet. Ansvaret för att ordna de flesta tjänsterna vilar på kommunen, som ville gå med i projektet. Sodankylä kommun får stort beröm av projektchefen Kaisa Annala, som bor i Järvikylät.
– Kommunen upplevde att projektet var så viktigt att vi fick starta verksamheten redan innan det egentliga stödbeslutet var klart – kommunen tog på sig den risk som det här innebar. Kommunen testade också oförfärat våra förslag i praktiken, berättar Annala.
Kundnära är viktigt
Man utredde vilka tjänster företagarna i området redan producerar och började fundera på vilka tjänster företagarna skulle kunna utveckla eller lyfta in i sin palett. Också de som planerade att bli företagare togs med i planeringen.
– En stor del av kostnaderna för tjänster är resekostnader som skulle kunna undvikas, om den som ska utföra tjänsten redan finns nära kunden. Med tanke på invånarantalet i byarna kan en företagare inte försörja sig på att bjuda ut en ensam tjänst, men om samma företagare producerar flera tjänster börjar det bli till något. Under projekttiden insåg vi hur mycket jobb det finns att göra i byarna. Vi räknade ut att 2,5 personer skulle kunna jobba heltid i byarna genom att kombinera olika uppgifter. På så sätt är det möjligt att åstadkomma både förmånligare och mera kundnära service, konstaterar Annala.
– Vi grunnade på om taxiföretagarna i området skulle kunna transportera måltider eller inköp vid sidan av att de skjutsar skolelever. Över lag är taxichaufförerna mycket viktiga för de äldre nu för tiden, påpekar Annala. – Och skulle låt oss säga en lanthusmor kunna sköta barn emellanåt, om behov finns? Det finns också behov av familjevård för äldre.
Familjevård stimulerar den som vårdas, och miljön är trygg. Det gör att närståendevårdaren kan pusta ut ett tag. Medan projektet pågick utbildades nio familjevårdare. Familjevård kan behövas också i situationer där en äldre t.ex. är konvalescent efter en tid på sjukhus och behöver stöd innan han eller hon kan bo hemma igen.
Lösningar på problem
I och med projektet grundades ett nytt företag i området; det står till tjänst med bl.a. hjälp i hemmet. Dessutom började två företagare som redan hade etablerat sig bjuda ut omsorgs- och hemhjälpstjänster. Den ena av de två är Sari-Anne Mattila, som varit engagerad i projektet från första början. Hon driver firman Pyrita.
Ritva-Leena Vierelä startade det nya företaget Järvikylien palvelut. Hon hade ursprungligen för avsikt att ägna sig bara åt fysioterapi, något som skulle ha krävt nästan dagliga resor till kyrkbyn.
– Just nu har jag i stället många små uppdrag av varierande slag. Till kyrkbyn behöver jag åka bara några gånger per månad, berättar hon.
Vierelä ger fysioterapi men masserar och städar också och ägnar sig åt aktiverande verksamhet för äldre.
– En trasa kan man ju gno med, oberoende av vad man har för utbildning. Varför skulle jag inte kunna städa på samma gång när jag ändå besöker kunden, undrar hon med ett skratt.
För Viereläs barn, som annars skulle ha behövt köras dagligen till dagvård i Sodankylä, ordnades det tack vare projektet en dagvårdsring på nära håll. En person som även hon bor i Järvikylät åtog sig att sköta dem, och fler barn skulle också rymmas i ringen.
– Jag är verkligt glad över kommunens fördomsfrihet. Både vi och dagvårdaren slapp köra av och an varje dag, säger Vierelä.
De stimulansdagar och byaevenemang som projektet ordnade bjöd på ett rikhaltigt program för människor i olika åldrar.
Klubbverksamhet och utbildning
Projektet arrangerade stimulansdagar som var öppna för alla och byaevenemang tillsammans med aktörer i byarna. Man insåg att verksamheten för barn och åldringar kan kombineras och att också andra bybor som är hemma på dagarna får efterlängtat socialt umgänge tack vare klubbar som är öppna för alla. Terho-klubbar som Mannerheims Barnskyddsförbund och Röda Korset ordnar för människor i alla åldrar startade därför i Järvikylät. Också medborgarinstitutet och församlingen ordnar tjänster av förebyggande typ i området, exempelvis en kör för äldre och en familjeklubb.
Under stimulansdagarna och vid byaevenemangen kartlades invånarnas utbildningsbehov och utifrån det ordnades kurser i bl.a. första hjälpen, hygienkompetens och medicinering. Inom familjevården är det viktigt att uppdatera sin kompetens, och samma sak gäller inom vårdbranschen över lag. En grundkurs för ordningsvakter arrangerades också, för att åtminstone brist på ordningsvakter inte ska vara ett hinder för att genomföra de eftermiddagsdanser och större evenemang som föreslogs under stimulansdagarna.
Text: Tuuli Kontio
Foto: Tuuli Kontio
