Vi bad veterinär Virpi Kurkela ge några detaljerade råd för att säkerställa att boskapen mår bra. Virpis huvudsakliga arbete vid ProAgria Uleåborg är att ansvara för mjölkboskapens hälsovård. Dessutom föreläser hon om djurens hälsa och välbefinnande för mjölkproducenter, rådgivare och veterinärer.
I slutändan hänger mycket ändå bara på observationer och sunt bondförnuft. Här är Virpis tips!
1. Se till att det finns vatten
Också gödkalvar måste ha tillgång till friskt vatten. I det skede som kalven får mjölk är mjölken nämligen foder och inte dryck för kalven. Kalven måste lära sig dricka vatten i ett så tidigt skede som möjligt – det underlättar också kalvens grovfoderätande och dess utveckling till idisslare. Om det råder brist på vatten börjar kalven, och likaså ett vuxet nötkreatur, äta mindre torrfoder. Brist på vatten gör det också svårare för en kalv att återhämta sig från diarré.
2. Se till att kalven får råmjölk
Eftersom en kalv föds utan antikroppar måste den få högklassig råmjölk så snart som möjligt efter födseln.
Råmjölken absorberas inte ordentligt om kalven får råmjölk alltför sent. Så kan det ske om kalvningen inträffar på förnatten – då händer det ofta att man skjuter upp till morgonen att mjölka ur råmjölken och ge den till kalven. Ett bättre alternativ är att få saken undanstökad direkt. Om inte på annat sätt så genom att tina upp fryst råmjölk och genast ge kalven en tillräckligt stor portion högklassig råmjölk, helst flera liter. På så sätt ser du till att kalven får bra motståndskraft mot sjukdomar.
Råmjölkens kvalitet kan du kontrollera med billiga mätare. En kolostrometer mäter den specifika vikten och med den kan du mäta mängden antikroppar i råmjölken. En refraktometer mäter å sin sida råmjölkens kvalitet på optisk väg. Bra råmjölk innehåller mer än 65 gram antikroppar per liter.
Kom ihåg att också mäta temperaturen på den mjölkportion du ger. I uppvärmningsskedet är 41 grader en bra utgångspunkt eftersom mjölken ändå hinner svalna litet innan kalven får den.
3. Gör upp tydliga utfodringsanvisningar
Alla förändringar i djurens förhållanden orsakar stress. Gör upp exakta utfodringsanvisningar och se till att alla som utfodrar djuren följer dem och tyder dem på samma sätt – en skopa av något kan betyda olika mängder för olika människor. Det är skäl att tillsammans gå igenom anvisningarna. Huvudsaken är att djuren utfodras regelbundet med mjölk eller foder som håller jämn kvalitet.
En stor del av till exempel diarréer hos kalvar beror på fel i utfodringen. Var därför noggrann inte bara med att ge foder vid rätta tidpunkter och regelbundet, utan också med att fodret är av jämn kvalitet. Det samma gäller för övrigt också för mjölkkor!
Om kalvarnas utfodring lyckas får de bättre motståndskraft, växer bättre och producerar mera mjölk också som vuxna.
4. Använd tillräckligt strömaterial
Ett nötkreatur uppskattar ett mjukt liggunderlag eftersom djuret i bästa fall tillbringar mer än halva dygnet liggande. Om underlaget är hårt orsakar det besvär för det tunga djuret.
Gott om strö innebär renare djur och bättre hälsa och mjölkkvalitet. Strömaterialet förbättrar också luftkvaliteten i ladugården genom att binda fukt och ammoniak.
Gör också ett kryptest: hålls knäna torra? Om inte, tillsätt mera strö. Om strömaterialet orsakar stopp i ditt utgödslingssystem kan det vara att systemet behöver förnyas.
5. Ge akt på djuren varje dag
Använd en stund av varje dag för att observera djuren. Om du märker att något djur eller hela besättningen beter sig på ett speciellt sätt ska du fundera vad det beror på. Förändringar i hur djuret äter, rör sig eller ligger kan vara tecken på hälsoproblem. De flesta finländska djurhållarna har mer än tillräcklig erfarenhet och kunskap för att dra riktiga slutsatser.
6. Låt andra ta en titt
När du får besökare till gården ska du be om deras kommentarer. Det går nämligen lätt så att man inte ser skogen för alla träd. En främmande fäster lättare uppmärksamhet till exempel på ventilationen och brister i den än vad gårdens eget folk gör.
7. Besök andra
Besök andras ladugårdar och använd dig av grannens sakkunskap. Delta också i smågruppsdagar där du kan få nya idéer och lära dig av andra. På samma gång får du ett trevligt avbrott från vardagsbestyren.
