Kommissionen offentliggjorde i somras ett meddelande om en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden. Meddelandet på svenska finns här.
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har konstaterat att kommissionen utvecklar en långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden för att områdena ska kunna utnyttja sin potential på bästa möjliga sätt och hitta det som är unikt för dem, från förändringen i befolkningsstrukturen till tillgången på bredbandsförbindelser, med beaktande av fattigdomsrisken och den begränsade tillgången till tjänster. Det här bör göras i nära samarbete med dem som bor på landsbygden och med de lokala och regionala myndigheterna.
I slutet av juni lade Europeiska kommissionen fram en långsiktig vision för de europeiska landsbygdsområdena där man har identifierat landsbygdsområdenas utmaningar och farhågor samt betonat några av de mest lovande möjligheterna som står till buds i de här områdena. Utgående från framsyn och omfattande samråd med medborgare och andra aktörer i landsbygdsområdena föreslår visionen en landsbygdspakt och en EU-handlingsplan för landsbygden. Tanken är att pakten och handlingsplanen ska leda till att EU:s landsbygdsområden blir starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående.
I meddelandet från kommissionen redogörs det för landsbygdsområdenas nuläge samt utmaningar, trender och möjligheter. Kärnan i meddelandet består av en vision för EU:s landsbygdsområden fram till 2040. I meddelandet presenteras också EU:s handlingsplan för landsbygden (eng. EU rural action plan) och de flaggskeppsinitiativ som ingår i handlingsplanen och med vars hjälp förverkligandet av visionen kommer att övervakas.
EU:s landsbygdsområden i nuläget
Sammanlagt 137 miljoner människor är varaktigt bosatta i EU:s landsbygdsområden, som utgör 80 % av EU:s territorium. De här områdena producerar högklassiga livsmedel och andra viktiga nyttigheter. Landsbygdsområdena spelar en viktig roll när det gäller att säkerställa att naturresurserna förvaltas och klimatförändringen bekämpas, och i omställningen till ett grönt och resilient Europa är deras roll avgörande. Särskilda socioekonomiska faktorer bidrar till det.
Den omständigheten att arbetstillfällena koncentrerats till stadsområdena har lett till att arbetskraft lämnat landsbygden, vilket inverkar negativt på befolkningsstrukturen, i synnerhet i de avlägsna landsbygdsområdena. Koncentreringen har orsakat en ond cirkel där tillgången till basservice avtar och den digitala klyftan växer.
Trots de här utmaningarna är möjligheterna på landsbygden många. Till dem hör landsbygdsområdenas roll när det gäller att säkerställa en balanserad territoriell nivå, producera mat, bekämpa klimatförändringen, hitta alternativ till fossila bränslen och utveckla den cirkulära ekonomin. Många ekosystemtjänster (mat, foder, råvaror, vattenreglering, biologisk mångfald osv.) är beroende av landsbygden och uppkommer där.
Dessutom kan covid-19-krisen föra med sig stora samhällsförändringar som landsbygdsområdena skulle kunna ha nytta av. Ett exempel är att distansarbete blivit vanligare, liksom andra nya sätt att bedriva verksamhet och arbeta. De fortsatta åtgärderna på europeisk nivå stöder verksamheten på landsbygden och landsbygdsbefolkningen drar nytta av de förestående möjligheterna. Avsikten är att säkerställa att landsbygdsinvånarna inte hamnar på efterkälken. Särskilt angeläget att säkerställa EU-medborgarnas delaktighet är det i anslutning till återhämtningsplanen.
Vision för landsbygdsområdena fram till 2040
I visionen identifieras de utmaningar och möjligheter som EU:s landsbygdsområden står inför. Visionen grundar sig på framsyn (foresight) och på omfattande samråd med medborgare och aktörer på landsbygdsområdena, bland dem också finländska aktörer.
I kommissionens vision beskrivs trender, utmaningar och möjligheter för landsbygdsområdena, bl.a. vad beträffar den gröna omställningen. Kommissionen specificerar åtgärdsområden med siktet inställt på starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden och landsbygdssamhällen.
Visionen och handlingsplanen består av fyra åtgärdsområden som stöds och möjliggörs av flaggskeppsinitiativ:
1) Starkare landsbygdsområden – bl.a. livskraftiga lokalsamhällen med egenmakt, bättre tillgång till tjänster samt sociala innovationer
Landsbygdsområdena bör vara hemvist för livskraftiga lokalsamhällen med egenmakt. Inkluderande politik- och beslutsprocesser intar en nyckelställning när det gäller att utveckla skräddarsydda, platsbaserade och integrerade politiska lösningar och investeringar. Ett brett spektrum av intressenter och nätverk bör delta i processen, liksom också samtliga förvaltningsnivåer.
Med tanke på utbudet av tjänster och deras tillgänglighet behöver det utvecklas innovativa lösningar som på bästa sätt utnyttjar de möjligheter som erbjuds av digitala verktyg och på ett kraftfullt sätt uppmuntrar till social innovation.
2) Sammanlänkade landsbygdsområden – bl.a. bättre digitala förbindelser och transporter samt nya transportsätt
Landsbygdsområdenas framtida utveckling är beroende av att de är sammanlänkade med varandra och med städerna. Det här ökar deras tillgänglighet och förbättrar lokalsamhällenas tillgång till ett bredare utbud av tjänster.
Bättre digital infrastruktur, dvs. bredbandsförbindelser, samt upprätthållande eller förbättring av kollektivtrafik och infrastruktur är väsentliga för att det ska gå att säkra bättre sammanlänkning i EU:s landsbygdsområden.
3) Resilienta landsbygdsområden som främjar välbefinnande – bl.a. miljöresiliens, klimatåtgärder, social resiliens
Landsbygdsområdena kan och bör spela en central roll i den europeiska gröna given. Bevarande av naturresurser, återställande av landskap, däribland kulturlandskap, miljöanpassning av jordbruket och förkortning av leveranskedjorna gör landsbygdsområdena mer resilienta när det gäller klimatförändringen, naturkatastrofer och ekonomiska kriser.
Landsbygdsområdena tillhandahåller tjänster som skyddar ekosystem och lösningar för kolneutralitet och har därför en allt viktigare roll att spela för att skapa en hållbar bioekonomi och en cirkulär ekonomi.
I meddelandet konstateras också att för att landsbygdsområdenas sociala resiliens ska stärkas bör att alla de begåvningar och all den mångfald som finns i våra samhällen utnyttjas. Alla bör kunna få tillgång till omskolning och kompetensutveckling, vilket ger en chans till jobb och möjligheter av hög kvalitet.
4) Välmående landsbygdsområden – bl.a. diversifiering av den ekonomiska verksamheten samt livsmedelssektor och lantbruksturism
Landsbygdsområdena kan bli mer välmående genom att diversifiera den ekonomiska verksamheten så att den omfattar nya sektorer med positiva effekter på sysselsättningen och genom att mervärdet ökas i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.
Diversifieringen av den ekonomiska verksamheten bör bygga på hållbara lokala ekonomiska strategier, bl.a. åtgärder som gör områden attraktiva för företag och främjar den digitala läsförmågan. På så sätt lyckas man bevara och öka mervärdet på landsbygden och inom jordbruket. Enligt kommissionen bör jordbrukets, skogsbrukets och fiskets viktiga ekonomiska roll bevaras. I meddelandet betonas också korta leveranskedjor och producentorganisationernas roll.
EU:s långsiktiga vision för landsbygden innehåller också en landsbygdspakt och en handlingsplan för landsbygden. I handlingsplanen ingår flaggskeppsinitiativ, dvs. projekt vars genomförande kommissionen kommer att bevaka. Landsbygdsfonden och strukturfonderna är de viktigaste instrumenten för att förverkliga visionen.
