Vår vardag och vårt liv är inte längre platsberoende. Vi arbetar, tillbringar fritid, bor och studerar på olika platser. Vi trivs i både stads- och landsbygdsmiljö. Är multilokalitet vår chans att äta kakan och ha den kvar: älska många platser på en och samma gång?
Temat för SuomiAreena-diskussionen om ett gott liv i ett allt mer multilokalt Finland var det multilokala Finland nu och i framtiden. Vad allt är multilokalitet, och hurdana möjligheter erbjuder den oss? Vad innebär den för arbetslivet och t.ex. för studierna? Och vad betyder multilokaliteten för en liten kommun på den glesbefolkade landsbygden? Är unga människor intresserade av den? Diskussionen bjöd på erfarenheter av multilokalitet och förändringarna i den anknytande sociala gemenskapen samt digitaliseringens dubbla betydelse – både utmaningar och möjligheter.
Diskussionen leddes av Inari Fernández, som är företagare i den kreativa sektorn och influerare på sociala medier. Deltagarna var företagaren Jenni Levävaara, forskningsprofessor Hilkka Vihinen, filosofie doktor Pekka Sauri som är stadsfullmäktig i Helsingfors, kommundirektören i Puumala Niina Kuuva samt regionutvecklingsexperten Aleksi Koivisto.
Diskussionen arrangerades av landsbygdspolitiska rådet, landsbygdsnätverket, Suomen 4H-liitto ry, Finlands Byar rf, Brahea-centret, Kainuun Nuotta ry och konsultbyrån för regionutveckling MDI.
Multilokalitet är ett beaktansvärt fenomen
Multilokalitet är inget nytt, men det gångna året och den omvälvning för både arbetsliv och studier som året fört med sig har befäst fenomenet. Enligt Hilkka Vihinen betyder multilokalitet att man regelbundet vistas och rör sig utanför den egna vardagsmiljön. Multilokalitet tar sig olika uttryck som har med t.ex. arbete, studier, fritid eller familjestrukturer att göra. Multilokalitet är ett beaktansvärt fenomen som berör ända upp till tre miljoner personer.
”Det gäller att inse att samhället inte återgår till att bli platsberoende. Vi behöver hitta sätt att främja multilokalitet.” (Hilkka Vihinen)
Ökad multilokalitet kräver nya sätt att ordna t.ex. tjänster. Niina Kuuva som är kommundirektör i Puumala konstaterade att det gäller att aktivt samråda med multilokala människor och beakta deras behov. Jenni Levävaara som är företagare inom välmående- och turismsektorn ansåg att staten bör möjliggöra fungerande förbindelser. Regionutvecklingsexperten Aleksi Koivisto förde fram att de unga är multilokala t.ex. via sina studier. Han konstaterade att platsoberoende och flexibelt arbete rentav är viktigare än lönen, enligt vissa ungas sätt att se på arbetslivet. Filosofie doktor Pekka Sauri som är stadsfullmäktig i Helsingfors konstaterade att arbetslivets multilokalitet också kan vara tudelande. En stor del av arbetsplatserna fortsätter att vara platsberoende. Man behöver se till att också de platsberoende arbetena drar nytta av möjligheterna som digitaliseringen för med sig. Niina Kuuva funderade på om också platsberoende jobb skulle kunna utföras multilokalt, t.ex. via arbetsrotation. De här idéerna och många fler som föddes under diskussionen kan du se också i efterhand i tjänsten mtv.fi.
Diskussionsdeltagarna var eniga om att vi tillsammans behöver förstå fenomenet multilokalitet, dess olika former och befolkningskategorier bättre. Förandet av befolkningsstatistik för multilokalitetens del bör utvecklas, och det gäller att ta vara också på globala möjligheter. Tiden är inne för nya fräscha idéer.
Du vet väl att diskussionen om multilokalitet fortsätter vid det landsomfattande evenemanget Landsbygdsparlamentet 28–30.9? Notera datumen! Det går att delta i diskussionen också på sociala medier, under hashtaggarna #maapuhuu och #monipaikkaisuus.
Missade du direktsändningen? Ingen skada skedd. Diskussionen och de insikter som såg dagens ljus när olika perspektiv möttes kan du se också i efterhand i tjänsten mtv.fi.
