Kommunicera och påverka – landsbygdsprogrammet är en källa att ösa ur

Jag är kanske ett hopplöst fall, men vet vi vad – så enkelt är det inte. Också andra ville lära sig mer om saken och därför var seminariet som ordnades av kommunikationsprojektet Keski-Suomen Sykettä helt fullbokat i dag. Det här inlägget kommer därifrån. Om du inte orkar läsa kan du bara studera Linda Saukko-Rautas otroliga illustration av mitt inlägg här ovan.

Vi börjar från eurona. Av de medlemsavgifter som Finland får tillbaka av EU kommer mer än 70 procent i form av stöd till jordbruket och landsbygden. Via landsbygdsprogrammet förfogar Finland under en sjuårsperiod över nästan 8,2 miljarder euro för Finlands och alla finländares välmående. Om vi granskar de årliga statsbudgeterna utgör dessa pengar ett betydande tillskott till exempelvis ungdomsarbetet, idrottsfostran, främjandet av social välfärd och hälsa eller integrationen.

Med landsbygdsprogrammets hjälp har vi fått mer kunskap och förbättrad tillgänglighet, mångsidigare och förnyad företagsverksamhet på landsbygden, stora satsningar på miljöfrågor och produktionsdjurens välbefinnande, fler innovationer och större export samt förbättrad service och större delaktighet.

Samma uttryckt i siffror:
• 18 073 personer har förkovrat sitt kunnande genom att delta i utbildning
• 91 % av jordbruksmarken omfattas av klimatåtgärder
• 10,4 % av jordbruksmarken odlas ekologiskt
• 1 505 företag har grundats eller deras verksamhet har utvecklats
• 15 180 gårdar har anlitat rådgivning
• 6 182 gårdar har gett djuren bättre förhållanden än vad lagen kräver
• 2 499 gårdar har fått stöd för en förnyande investering
• 576 gårdar har fått startstöd till unga jordbrukare
• 1 397 projekt har bl.a. utvecklat tjänster och byar
• 3 000 km snabb nätuppkoppling tack vare bredbandsprojekt

En massa olika saker har gjorts, inte sant, men de förklarar ännu inte vad som har förändrats? All denna information preciseras kontinuerligt på webbplatsen Landsbygd.fi. Det samlas hela tiden mer information om landsbygdsprogrammets resultat och verkningar, men vi måste vara ännu mer ambitiösa när det gäller att presentera dem. Vilken är förändringen bakom siffrorna?

Budskapet måste placeras i ett större sammanhang, så som Heidi Korva och Saila Tykkyläinen så fint förde fram på seminariet. Landsbygdsprogrammet kan svara på åtminstone två av dagens stora frågor. Dels är det klimatförändringen som utöver klimateffekterna också leder till andra gissel såsom hemlöshet och ojämlikhet. I landsbygdsprogrammet finns det metoder för att påverka hur mycket medeltemperaturen stiger och hur vi här i Finland kan anpassa oss till de förändrade förhållandena. Dels kan programmet medverka till större social samhörighet och ge olika slags invånare, ungdomar och äldre ökad delaktighet i sin gemenskap.

Det är viktigt att fundera på med vilka bilder vi för fram landsbygdsprogrammets betydelse. Min kollega Sinikka Torssonen berättar ofta att när hon jobbade på ett känt mediebolag stötte hon på ett fenomen där man letade upp en aningen virrig gubbe, helst iklädd pälsmössa, för att representera en landsbygdsinvånare. All ära åt gubbarna, men vi har ganska fullt upp med att berätta att det finns ganska mycket landsbygd av rätt olika slag i Finland och att man kan leva ett väldigt annorlunda liv också i likartade områden.

För några år sedan våndades vi över att medierna inte är intresserade av landsbygdsämnen. Åtminstone under det senaste året har det i allt större utsträckning skrivits artiklar från olika områden och från olika perspektiv. I merparten av diskussionerna ser man att en populistisk diskussion som uppviglar till motsättningar mellan stad och landsbygd bara ”ger upphov till onödiga spänningar” som professor Mari Vaattovaara formulerade saken. I ett land av Finlands storleksklass, där 95 procent består av landsbygd, har vi inte riktigt råd med motsättningar eftersom de här stora frågorna som påverkar vårt liv, från klimatförändringen till samhällsekonomins utveckling, ändå är gemensamma för oss alla.

Kommunikationen måste berätta om de svar på de stora grundläggande frågorna som man har kommit fram till runtom i Finland. Det ska göras sanningsenligt och faktabaserat, inspirerande och så att läsaren kan identifiera sig. Och så görs det.

I det landsomfattande nätverket för landsbygdskommunikation har vi sett lysande exempel på hur man har berättat om vad som åstadkommits. Via skildringarna, med hjälp av rörliga och orörliga bilder, genom att sitta och kura utanför k-marketen, med hjälp av vloggare, genom samarbete med redaktörer, genom handfasta instruktioner.

Lokal anknytning och närhet ökar intresset. Vem skulle väl inte vilja veta vad som händer i de egna knutarna. Det skrivs kanske om någon bekant i tidningen. Det är också enklare att inse betydelsen när personen själv berättar om saken.

Mycket har hänt på tio år. För det första har vi målmedvetet ändrat språket i en mer lättfattlig riktning. För det andra har vi systematiskt tagit i bruk många fler kanaler och därmed är också kommunikationen mycket mer riktad och skräddarsydd för olika typer av mottagare.

Den allra största förändringen ligger i att jag dagligen kan vara i kontakt med landsbygdskommunikatörer som jobbar på olika håll i Finland. För tio år sedan arbetade mången landsbygdskommunikatör rätt ensam. Vi – såväl heltidsjobbande kommunikationsproffs som andra sakkunniga som jobbar med kommunikation – är också många fler idag. Satsningarna på kommunikation syns också i hur vi får ut information om verkningarna, i synnerhet när det sker tillsammans med sakkunniga och genom att stjäla och förädla varandras idéer. Tack till vårt fantastiska kommunikationsnätverk för ett gott arbete!

Tips för effektfull kommunikation får du till exempel här:
Keski-Suomen maaseutu: Viestintää ja vaikuttavuutta -seminaari
Liiverin blogi