Talvinen maisema siuntio maaseutufi

Landskapsreformen sysselsatte tankarna på kommunernas vinterdagar

Via kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter går en årlig finansieringssumma på cirka 1,7 miljarder euro till landskapen som stöd för inhemsk matproduktion. Det här är den mest betydande enskilda finansieringsposten som landskapen framöver förmedlar till stödmottagarna. Landsbygdsnäringsmyndigheternas arbete har alltså stor betydelse såväl för landskapens livskraft som för hela landets primärproduktion.

När ungefär trehundra kommunala landsbygdsnäringsmyndigheter, förstärkta med representanter för NTM-centralerna och Landsbygdsverket, samlades till vinterdagar i Villmanstrand var det omöjligt att förbigå den kommande landskapsreformen. Utöver landskapsreformen fördjupade sig deltagarna i 2018 års ändringar i jordbrukarstöden och fick också en överblick av reformen av jordbrukspolitiken.

Den andra dagen fick deltagarna med hjälp av en nätapplikation svara på hur bra kommunernas landsbygdsförvaltning har blivit hörd vid beredningen av landskapsreformen. Resultatet var tankeväckande. Nästan 80 procent av dem som svarade ansåg att områdena har hörts bara dåligt eller nöjaktigt. Endast cirka 20 procent menade att man har lyssnat bra eller utmärkt på områdenas åsikter.

Resultatet innebär en utmaning för beredarna framför allt därför att landskapsreformen kan fullföljas med heder bara genom att man genuint lyssnar på de människor som berörs av reformen och beredningen av den. Dessutom är det kunden som bör stå i centrum för landskapsreformen. Om man i samband med reformen inte lyssnar på de kommunanställda som nästan dagligen ger råd till och hjälper stödsökande jordbrukare (kunder) att klara av de invecklade EU-rättsakterna, finns det en risk för att reformen misslyckas från kundens synpunkt. Det här gäller inom såväl landsbygdsförvaltningen som andra förvaltningsområden som berörs av landskapsreformen.

Diskussionerna som fördes under vinterdagarna gav emellertid stöd åt åsikten att alla som jobbar inom landsbygdsförvaltningen, från kommunerna via NTM-centralerna till Landsbygdsverket och jord- och skogsbruksministeriet, ser åt samma håll när det gäller landskapsreformen. Alla är av samma åsikt att landskapsreformen inte hänger på personalens kompetens.

Hos de anställda väcker så här gigantisk reform självfallet ändå ängslan för hur det ska gå till exempel med det egna jobbet – finns det arbete i fortsättningen? Dessa rädslor och bekymmer får inte sopas under mattan, utan man måste diskutera dem. Fastän andras åsikter kanske inte stämmer överens med ens egna måste man ändå lyssna på dem genuint och tålmodigt. Bara genom att diskutera och lyssna kan landskapsreformen lämna en bra eftersmak åt alla.

Uppdateringsdatum: 17 feb. 2020
Text: Jaakko Rinne, stödchef, Landsbygdsverket, @rinne_jaakko
Foto: Tommi Ylimäki och ©landsbygdsnätverket