NTM-centralernas, Landsbygdsverkets och jord- och skogsbruksministeriets sakkunniga samlades till de traditionella sommardagarna kring strukturstöd i början av juni i Seinäjoki. Också företrädare för banker och rådgivning deltog. Under dagarna diskuterades jordbrukets svåra nuläge och jordbruksinvesteringarnas möjligheter från olika perspektiv.
Excursion: Finnmilk.
”Bra prognos för att nya investeringar blir framgångsrika”
– Utan ett finländskt jordbruk finns det heller ingen finländsk livsmedelsproduktion, konstaterade Atria Abp:s VD Juha Gröhn i sitt inlägg. Jordbruksstöden är en betydande faktor med tanke på matpriserna och de säkerställer tillgången på inhemsk råvara till den finländska livsmedelsindustrin.
Juha Gröhn påpekade att jordbrukets strukturutveckling alltjämt fortgår. Prognosen för att nya investeringar ska bli framgångsrika är god – nackdelen är att en del av den gamla produktionskapaciteten inte längre fortsätter att vara lönsam. För den som investerar är det viktigt att också beakta möjligheten att senare utvidga sin produktion. Fjäderfäkött blir allt populärare på den finländska konsumentens tallrik.
”Den bästa fjärdedelen av gårdarna investerar”
Professor Heikki Lehtonen vid Naturresurscentralen bedömde att bara den bästa fjärdedelen av gårdarna förmår investera i jordbrukets nuvarande lönsamhetssituation. Investeringarna leder jordbruket vidare mot allt större enheter och jordbruket koncentreras ännu mer till vissa områden. De gårdar som uthärdar nuläget är sådana som lyckas göra investeringar som förbättrar lönsamheten och som har risktolerans och flexibla resurser, till exempel maskiner i gemensamt bruk. Lehtonen gissade att läget för jordbruket kommer att förbättras en aning inom några år.
Enligt Lehtonen skulle åkerns ägare behöva ha större förtroende för arrendatorn så att åkern kunde skötas långsiktigt, till exempel kalkas och dikas. – Trycket från klimatförändringen är stort just nu, sade Lehtonen. –Varmare vintrar blir vanligare, kalla och varma perioder växlar. Det här kräver till exempel dikesinvesteringar och mångsidigare växtföljder samt användning av nya sorter.
”Jordbruket i dag är en kamp för överlevnad”
Juha Tenho som är ordförande för intresseorganisationen för Europas unga jordbrukare CEJA beskrev jordbrukets situation både i Finland och i Europa i tröstlösa ordalag. Till exempel i Irland har utkomsten nått den yttersta gränsen och i Italien skjuts investeringarna fram i väntan på bättre tider.
– Dagens jordbruk är en kamp för att överleva, beskrev Tenho. I Finland har de ändrade stödutbetalningarna och myndigheternas varierande tolkningar i olika regioner minskat jordbrukarnas förtroende för förvaltningen. Billighetskampanjerna (”halpuutus”) har stämplat hela matproduktionen och Rysslands motsanktioner har haft stor inverkan.
Juha Tenho
Enligt Tenho går allt för mycket av de stöd som är avsedda till aktiva jordbrukare åt till att stöda annat än matproduktion. Stödsystemet har blivit så invecklat att det inte räcker med en enda arbetstagares hela årliga arbetstid för att administrera systemet på gården.
Juha Tenhos egen gård har odlats ekologiskt i 20 år och direktförsäljning har bedrivits där redan från och med 1980-talet. Det går därför enligt honom inte att tala om en typisk finländsk gård. Investeringsstöden till jordbruket har påskyndat investeringarna på gården fastän de troligen hade gjorts också utan stöd. För generationsväxlingen fick man startstöd och räntestödslån.
– Tillgången på yrkeskunnig rådgivning kommer att accentueras framöver, bedömer Tenho.
– Gårdarna minskar i antal och gårdarnas krav ökar, så rådgivaren måste vara fiffigare än jordbrukaren. Jag betalar gärna till en sakkunnig rådgivare.
”Nätverkande när det är som bäst”
På sommardagarnas exkursion bekantade deltagarna sig bland annat med Finlands största mjölkgård, Finnmilk med 600 mjölkkor, samt symbiosen mellan Lapuan Peruna och Chemigate Oy där potatisen först förädlas till stärkelse och sedan till bind- och limämnen för industrin.
Excursion: Kärki-Agri.
Årets sommardagar var redan 18:e gången då strukturstödsaktörerna samlades kring aktuella frågor. Och traditionen fortsätter: nästa år samlas man i Egentliga Finland.
Enhetsdirektör Esko Leinonen vid Landsbygdsverket mindes sommardagarnas historia i sitt blogginlägg i fjol, och drog slutsatsen att träffarna är nätverkande när det är som bäst. – Det vardagliga arbetet har alltid löpt bättre när vi har märkt att också andra funderar på samma saker, och det bästa är att man kan be om kollegernas åsikter också efter sommardagarna, skrev Leinonen. Läs hela inlägget på Landsbygdsverkets blogg (på finska).
