På Mantereen tila känns ekoproduktion och miljöfrågor inte påklistrade.
Niina och Philipp Meyer ville under inga omständigheter ta över någonderas hemgård. Eller så trodde de åtminstone när de träffades i samband med sina universitetsstudier. Både Niina från Lempäälä och Philipp från Österrike hade samma erfarenhet av att bedriva jordbruk.
– Vår erfarenhet var att gårdarna inte är ekonomiskt lönsamma och det ständiga tillväxttrycket på gårdarna kändes också tungt för oss, funderar Philipp.
- Precis. Det kändes som om man drunknar i den virvel det innebär att driva en gård, säger Niina.
År 2015 var det ändå dags för generationsväxling och paret tog över Niinas hemgård Mantereen tila i Lempäälä. Efter långdragna diskussioner kan man anta?
– Jo, vårt liv är ett slags filosofisk metaanalys av olika frågor så ibland är vi ett riktigt påfrestande sällskap för varandra, säger paret med ett skratt.
Att ta över gården krävde att såväl verksamhetskulturen som produktionsriktningen ändrades – från mjölkboskap till dikoproduktion.
– När vi kom hit fanns här fortfarande mjölkkor, men det första vi råkade ut för var att mejeriet meddelade att mjölkpriset kommer att sänkas drastiskt, cirka 25 procent. Vi ville också annars göra oss av med mjölkkorna, och när vi sedan till råga på allt visste att det inte blir något alls i handen det året, så gjorde det nog processen mycket snabbare, minns Nina.
I själva verket hade de redan förberett omställningen: följande vecka kom de första dikorna av rasen höglandsboskap till gården.
På åkrarna växer ekologisk ren havre till industrin och dessutom har paret breddat sin verksamhet till turismen: vid sidan av några hyresstugor har de nyligen börjat ordna resor för yrkesfolk till företagare inom jordbruks- och livsmedelssektorn i Philipps hemland Österrike.
Om ekoproduktion och affärsverksamhet
Paret Meyer värnar om miljön utifrån sin övertygelse. För dem handlar miljövården om mycket mer än bara produktionsföreskrifter.
– De bara styr den miniminivå som vi tillämpar i miljövårdsarbetet. Vi vill producera så miljövänlig och ren mat som möjligt med högaktning för naturen, slår Niina fast.
– Vi är inte jordbrukare utan carbon cowboys som satsar på att binda så mycket kol som möjligt i marken.
I och för sig bestämmer statusen som ekoproducent till stor del vad man får och inte får göra på gården. Till exempel att åkrarna gödslas bara med kreatursgödsel, besås enbart med ekoutsäde och att om djuren medicineras med antibiotika eller andra läkemedel så är karenstiden dubbelt längre än inom konventionell produktion.
– Vår produktion styrs nog av ekoreglerna och till exempel EU-stödens produktionsanvisningar (som till exempel villkoren för miljöstöd), men hos oss utgår våra beslut och vårt arbete helt från omtanken om miljön, säger Niina.
– Och vi leder vår gård på ett helhetsinriktat sätt. Det innebär att vi har satt upp ett eget mål för hur gården ska utvecklas. Vi anser att det är hållbart och det betyder att det måste vara ekonomiskt hållbart, men också socialt och ekologiskt hållbart, fortsätter Philipp.
– Jag har på känn att vårt mål nu är att bygga upp ett bra liv för oss. Att det är vi som har gården och inte gården som har oss. Vi leder gården, den leder inte oss.
“Måste löna sig”
Paret Meyers starka miljöövertygelse förverkligas ändå inte på bekostnad av ekonomin. Niina säger att hon nog är ”såpass mycket kapitalist”, att hon också bryr sig om att åkrarna ger skörd och därmed pengar i jordbrukarens plånbok.
– Jag tycker det är onödigt att prata om de här miljöfrågorna om man inte samtidigt också funderar på ekonomin. Gårdarna kan ju vara verksamma bara så länge som det är ekonomiskt lönsamt, oavsett hur miljövänligt det är, säger hon.
– Och inte är det ju heller någon mening med att verksamheten är lönsam och naturen och djuren mår bra, om jordbrukarfamiljen och andra människor där omkring mår dåligt.
Paret menar att marken är den centrala faktorn när det gäller att få så bra avkastning som möjligt.
– Man måste sköta om åkerns kulturtillstånd. När åkrarna mår bra får du dem att producera skörd och därifrån får du inkomster, säger Philipp.
– I ganska stor utsträckning hänger det just på jordmånen. När marken och dess ekosystem under våra fötter fungerar bra och allt är i skick, då är du på rätt spår.
Jordbruksproduktionens utveckling är kraftigt styrd av politiken och handeln. Därmed i sista hand också av konsumenterna, eftersom butikerna vill ha det som folk vill köpa.
Niinas budskap är tydligt:
– Köp ekologiskt, eftersom miljöbestämmelserna är strängare för ekoprodukter. Gynna inhemskt, köp direkt av bonden om du kan, så vet du var maten är producerad och slantarna går direkt till producenten.
