På programmet fanns såväl inledande föreläsningar som workshopsdiskussioner med tre specifika teman; om kvinnors roll kopplat till beslutsfattande, om kvinnors företagsamhet och om tillgången till service och infrastruktur för kvinnor på landsbygden (exempelvis barndagvård). Därtill fanns möjlighet till nätverksbyggande och studiebesök till närliggande ”gender-projekt” på landsbygden.
Varför detta tema?
Kvinnor spelar en avgörande roll för utvecklingen och den ekonomiska tillväxten i våra landsbygdssamhällen i EU. De bidrar i hög grad till livskraften för jordbruket och andra landsbygdsföretag, såväl som till hushållens och familjers välmående, till samhällsutvecklingen och i allmänhet till att hålla landsbygden levande. Flera studier lyfter fram kvinnors framträdande roll när det gäller att välja innovativa affärsstrategier samt miljövänliga metoder för markanvändning. Ändå är denna nyckelroll för kvinnor alltför ofta osynlig, inte tillräckligt erkänd, och kvinnor på landsbygden står inför större svårigheter, jämfört med män, när det gäller tillgång till mark, lån och arbetsmarknaden, inklusive jordbruksverksamheten.
Enligt Europeiska kommissionens långsiktsvision för landsbygden, är kvinnor mer utsatta för otrygga anställningar, de är mer benägna att lämna landsbygdsregioner än män och är mindre involverade i beslutsprocesser inom hushållet, i lokalsamhället och i samhället som helhet. Dessutom tvingar bristen på grundläggande tjänster som hälsovård, barnomsorg och utbildning ofta kvinnor att lämna betalt arbete för att ta hand om barn, baserat på traditionella könsroller, vilket förstärker ojämlikheten mellan könen.
EU har åtagit sig att förbättra situationen, särskilt genom EU:s handlingsplan för landsbygden, genom att stödja införandet av kvinnligt företagande, kvinnors deltagande i beslutsfattande och tillhandahållandet av tillräckliga tjänster på landsbygden för att säkerställa en hälsosam balans mellan arbete och privatliv. Den gemensamma jordbrukspolitiken, inom sitt specifika mål 8, kommer att främja sysselsättning, tillväxt, jämställdhet mellan könen, inklusive kvinnors deltagande i jordbruket, social integration och lokal utveckling på landsbygden. Men CAP lyckas inte ensam med detta uppdrag, utan det behövs även samverkan med andra EU- och nationella policyområden- samt finansieringsmöjligheter.
EU:s jämställdhetsstrategi
Margaret Bateson-Missen, från DG AGRI, lyfte fram i sitt anförande olika steg som EU-kommissionen konkret tagit för att befrämja jämställdhet, bl. a. har EU-kommissionen för första gången utsett en EU-jämställdhetskommissionär – Helena Dalli. Det finns numera även ett tvärsektoriellt jämställdhetsutskott där avsikten är att integrera jämlikhet och icke-diskriminering i all EU:s politik och finansiering. EU:s topprioritet är genomförandet av jämställdhetsstrategin (2020–2025) där de övergripande målsättningarna är att stoppa könsbaserat vård, utmanande könsstereotyper, minska könsskillnaderna på arbetsmarknaden, uppnå lika deltagande av kvinnor inom olika sektorer av ekonomin inklusive jordbruk och landsbygdsutveckling, ta itu med löneskillnaderna mellan könen och pensioner, minska klyftan gällande vård relaterad till kön och uppnå en jämn könsfördelning i beslutsfattande och i politiken. Margaret Bateson-Missen påvisade med hjälp av statistik och olika indikatorer hur det finns stora klyftor mellan kvinnor och män inom jordbrukssektorn och landsbygdsutveckling speciellt då det gäller sysselsättning, utbildning och inkomst. Till exempel lyfte hon fram att mindre än 30 % av EU:s gårdsförvaltare är kvinnor och deras gårdar är mindre än deras manliga motsvarigheter, att endast 30 % av kvinnorna arbetar inom jordbrukssektorn; att kvinnor är mer benägna än män att arbeta i den informella ekonomin och på deltid, men deras deltagande genom den informella landsbygdsekonomin är inte statistiskt erkänd; att kvinnor på landsbygden har lägre inkomst än män på landsbygden i alla EU-medlemsstater, att på grund av de strukturella bristerna på lokala arbetsmarknader flyttar kvinnor (främst högkvalificerade) bort från landsbygden i en högre takt än män, att vissa landsbygdsområden saknar infrastruktur (fysisk och digital) och att utbudet av sociala stödtjänster är begränsat.
CAP-och andra EU-fonders åtgärder för att främja jämställdhet
För första gången i den gemensamma jordbrukspolitikens historia, finns nu ett specifikt mål, nummer 8, som uttryckligen hänvisar till kvinnor genom att främja jämställdhet, inklusive kvinnors deltagande i jordbruket.
Sammanfattningsvis stöder CAP-fonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt fonden för återhämtning och motståndskraft följande åtgärder:
➢Investeringar i infrastruktur och tjänster – möjliggör social integration av kvinnor
➢Tillhandahållande av incitament för lokala sysselsättningsmöjligheter för kvinnor
➢ Förbättrat stöd och incitament för kvinnliga jordbrukare
➢ Förbättra tillgången till lån för kvinnor för entreprenörsverksamhet
➢Ge kvinnor möjlighet att fatta beslut
Därtill finns även en förbättrad övervakning av jämställdhetsgenomförandet – gender budgeting – en metod för att mäta relevanta utgifter på programnivå i den fleråriga budgetramen 2021–2027.
EU:s långtidsvision för landsbygdsområden och CAP
Margaret Barteson-Mitten, från DG AGRI, lyfte avslutningsvis upp EU:s långtidsvision för landsbygdsområden. Genom flaggskeppsinitiativet ”<i>Social resilience and women i rural areas”</i> (social motståndskraft och kvinnor på landsbygden) lyfter EU fram behovet av stöd till kvinnors entreprenörskap, deltagande i beslutsfattande och investeringar i tjänster för balans mellan arbete och privatliv, såsom utbildning och omsorg från tidig barndom, samt tjänster för äldre människor. Därtill behövs en integrering av kvinnors behov inom jordbruket och på landsbygden i olika relevanta EU-kommissionsdokument, inklusive regionalpolitik, socialpolitik, demografi och åldrandepolitik, energipolitik, utbildningspolitik etc.
Då det gäller specifikt EU-kommissionens åtgärder för jämställdhet i jordbruket och på landsbygden, lyfte hon fram ”Social conditionality”, social villkorlighet, det historiska steget mot att säkerställa bättre arbetsvillkor inom jordbrukssektorn. Med införandet av sociala villkor i den gemensamma jordbrukspolitiken finns det ett extra incitament för jordbrukare att respektera reglerna om arbetsvillkor för jordbruksarbetare. Jordbrukare som inte respekterar arbetstagarnas rättigheter kommer att ställas inför allvarliga minskningar av GAP-stöden. Lagstiftningen om sociala villkor kommer med andra ord att stärka arbetstagarnas rättigheter oberoende av deras ursprung eller arbetskontrakt. Detta kommer att vara en stor vinst för kvinnors jämställdhet, enligt Margaret Bartason-Mitten.
Nu står Finland i startgroparna för att börja förverkliga den nya CAP-strategin. Under den kommande EU-programperioden kommer vi förhoppningsvis att se mera projekt som syftar till att befrämja jämställdheten inom jordbrukssektorn och inom landsbygdsutvecklingen.
Teksti: Ann-Sofi Backgren
