Barn och seniorer möts ansikte mot ansikte och vid datorskärmen

Byn Rämsöö i Vesilahti är känd som en av de aktivaste i Birkaland. Den mest berömda verksamhetsformen är sommarteatern som drivs med frivilliga krafter. Under den senaste tiden har byn utvecklats med hjälp av två Leaderprojekt. Projektet ”Iloinen konkkaronkka” (sv. Glada gänget) som administreras av Rämsöö byförening och finansieras av Kantri förenar seniorer och barn på Ahtiala daghem.

Utöver traditionell samvaro använder man sig av datateknik som verktyg för inlärning och växelverkan. Rämsöö är också ett av objekten i ProAgrias projekt ”Maisemahelmiä” (sv. Landskapspärlor) där Kantri, PoKo och Pirkan Helmi tillsammans ansvarar för Leaderfinansieringen.

- Förr gjorde man saker tillsammans på landsbygden, både unga och gamla. Nuförtiden har människorna olika livsrytm och det har uppstått situationer där olika åldersgrupper inte längre har naturlig kontakt med varandra. Projektet ”Glada gänget” minskar generationsklyftan, konstaterar projektarbetare Jenni Mäkelä.

Mäkelä säger att projektets kungstanke är att upprätthålla bybornas vi-anda. Målet är också att motverka ensamhet bland seniorerna och ge dem stöd så att de kan bo kvar i sina egna hem.
- En annan viktig sak är utnyttjandet av teknik. Seniorerna har pekplattor och tillsammans har vi övat att använda dem. Vi har lärt oss söka fram information, musik och bilder på pekplattan och att kommunicera med plattans hjälp, bland annat att ringa videosamtal.

Det glada gänget samlas två gånger per vecka: onsdagseftermiddagar på Ahtiala daghem och en gång virtuellt. Merparten av seniorerna är äldre än 60 år. Den äldsta deltagaren är över 90.
- De äldre har ställt sig positivt till tekniken och lär sig gärna nytt. Pekplattorna är leasade och seniorerna kan köpa dem efter projektets slut.

Seniorerna träffas först sinsemellan på daghemmet och Mäkelä planerar programmet. Efter det går man tillsammans över till barnens sida. Programmen till de gemensamma träffarna planeras tillsammans med daghemmet.
- Vi har haft mycket program kring musik, bland annat Bumtsibum och Skivrådet. Vi har också behandlat naturteman, byggt bon för igelkottar och fåglar, färgat med naturfärger och samlat in naturens håvor.

På daghemmet

För två år sedan hotades Ahtiala daghem av nedläggning. Med rösterna 12-11 beslutade kommunstyrelsen i Vesilahti att daghemmet får fortsätta.

- Initiativet till projektet kom från tanken att utveckla någon form av stödjande verksamhet för daghemmet. Det tvååriga projektet har nu kommit halvvägs.

Före projektet brukade Rämsöös seniorer samlas en gång i månaden hemma hos varandra.
- Vi fick en idé om att kombinera vår egen och daghemmets verksamhet, minns Kaarina Louhi som var med om att planera projektet.

Louhi deltar också i projektet och hon berättar att det har varit skojiga dagar tillsammans med barnen.

- Alla seniorer har inte barn, och därmed inte heller barnbarn, eller också bor barnen och barnbarnen långt borta. Det är jättetrevligt att komma till daghemmet när man ser att barnen spanar genom fönstren och väntar på oss.

Louhi berättar att man i klubben har rest jorden runt digitalt med Google Earth, läst, pysslat, lärt sig använda dator, övat sig i att skicka e-post, skapat egna spellistor på Spotify och ringt videosamtal samt talat om hur det var förr i tiden.

- Några hade fördomar mot tekniken, men de flesta var nyfikna på hur den fungerar. Det allra bästa var när vi mindes gamla tider med hjälp av egna fotografier. Vi skrev brev till oss själva. På julen fick vi tavlor som Jenni hade gjort av skannade foton och brev.

Det glada gänget samlas först sinsemellan i daghemmet och sedan går man i samlad tropp till barnen.
- Kaalina, Kaalina, ropar en liten flicka glatt.