Dagverksamhet på gårdar: djur, samvaro och avkoppling

• Under gårdsdagarna som ordnades 12 gånger på varje ort fick åldringarna delta i gårdens vardag och utföra nyttiga och meningsfulla sysslor i den mån de själva orkade.

- Vi matade lamm, skötte blombänkar, plockade bär, byggde insektshotell, gjorde innersulor av fårull och satte hö på störar, berättar de äldre som deltog i gårdsdagarna.

Dagverksamheten på gårdar inverkar gynnsamt på rörligheten, funktionsförmågan och humöret

Erfarenheterna av dagverksamheten på gårdar har varit uppmuntrande.
- Deltagarna berättade att dagarna blivit mycket betydelsefulla och efterlängtade – när dagen var slut väntade de redan på nästa veckas gårdsdag, berättar projektledarna Salla Partala och Laura Kymäläinen vid Forsknings- och utvecklingscentralen GeroCenter.

”De små arbetsuppgifterna på gården kändes bra. Man fick en känsla av att vara till nytta.”

Dagverksamhetens effekter på de äldres hälsa och välbefinnande utreddes med hjälp av tester och intervjuer före och efter gårdsperioden. Hälften av dem som svarade ansåg att de fått bättre rörlighet under dagverksamhetsperioden. En tredjedel var lika rörliga som förut och 15 procent ansåg att de rörde sig mindre utomhus efter sommarens slut än på våren.

Ett flertal av dem som svarade konstaterade att de vågade röra sig mer också i sin egen hemmiljö, när de trevliga sysslorna på gården gjorde att man inte alltid kom ihåg eventuella problem med rörelseförmågan.
- Den bästa responsen torde vara att det vid hemfärden var svårt att hitta kryckorna som en åldring hade med sig när han kom till gården, skrattar Salla Partala.

Hos 40 procent av åldringarna förbättrades funktionsförmågan under gårdsperioden. Hos en tredjedel skedde ingen förändring och den resterande fjärdedelen uppvisade ett sämre resultat än vid den första mätningen. Hos äldre är också ett oförändrat resultat ett positivt resultat, eftersom det i takt med stigande ålder också är svårt att bevara funktionsförmågan oförändrad.
- Med hänsyn till den korta verksamhetsperioden på gården kan vi vara mycket nöjda med resultatet, eftersom dagverksamhetsperioden kunde bidra till att bevara eller förbättra den fysiska funktionsförmågan hos 76 procent av deltagarna, berättar Partala.

”Inte kunde jag som ung föreställa mig hur roliga dagar jag ännu som gammal får uppleva”

Också testet av åldringarnas humör motsvarade resultaten från mätningarna av funktionsförmågan, eftersom 39 procent av dem som svarade upplevde att humöret förbättrats under sommarperioden. Hos 39 procent förblev resultatet oförändrat och en fjärdedel tyckte att humöret blivit sämre.

- En del av dem som svarade kommenterade att humöret sjunkit uttryckligen på grund av att dagverksamheten tog slut, för det tar tid att ersätta en trevlig verksamhet med något annat, beskriver Salla Partala.

Som responsen visar har redan en kort verksamhetsperiod i gårdsmiljö en positiv effekt på åldringarnas funktionsförmåga, handlingskraft och humör. Dagverksamheten på gårdar avser inte att tränga undan de traditionella tjänsterna, men den kunde i framtiden fungera som ytterligare utbud och alternativ för äldre människor.
- Genom försöket fick vi en modell för dagverksamhet på gårdar som vi kan vidareutveckla till exempel direkt med företag, gårdar eller kommuner, funderar Partala.

Projektet har fått landsbygdsfinansiering från Mellersta Finlands NTM-central.

Läs mer om projektet: https://hyvinvointiamaatilalta.wordpress.com/

8.3.2018