Utgångspunkten för projektet Bioraee är att kartlägga jordbrukarnas behov av återvinningsgödsel och bedöma de förändringar gödselmedlen föranleder för miljön och gårdarnas lönsamhet. Vid projektets början gjordes en enkät till jordbrukarna i vilken 649 jordbrukare deltog. Enkäten visade klart att jordbrukarna vill ha mer vägledning i att använda återvinningsgödsel.
- Eftersom efterfrågan var uppenbar sammanställde vi guiden Kierrätyslannoitus som redogör för de grundläggande principerna i användning av produkterna och odlingsplanering, berättar projektets forskare Ari-Matti Seppänen vid Naturresursinstitutet.
Ekogårdarna hade mer optimistiska förväntningar på återvinningsgödsel än andra. Mest främmande ställde sig jordbrukarna till gödselmedel som tillverkats av avloppsslam från reningsverk, eftersom de var bekymrade över orenheter i den aktuella gödselråvaran, framför allt rester av hormonpreparat.
Överblick av spannmål. Fotograf Markku Huttunen.
Utöver jordbrukarenkäten ordnades en enkät till gödselmedelstillverkarna. Den genererade ett flertal frågor och åsikter som skilde sig från matproducenternas, till exempel om gödselmedlets form och ”lämpligt” pris på gödseln. Gödseltillverkarna ansåg att produkterna var bra, men att lönsamheten och kundernas villighet att betala var dåliga. Enligt tillverkarna är också användarnas kännedom om produkterna och synligheten i media ett problem.
Undersökningen av återvinningsgödsel i full gång
Inom projektet undersöker man mer ingående biogasanläggningen BioKymppi i Kides och en process där flytande rötrest vidareförädlas till koncentrerat återvinningsgödselmedel som olika slags gårdar kan använda inom sin växtproduktion. Resultaten jämförs med de gödselmedel som används i dagens läge, med avseende på tillväxt, lönsamhet och miljökonsekvenser.
Användningen av utvalda återvunna näringsämnen som gödselmedel bedöms som praktiska åker- och växthusförsök. De första fältförsöken gjordes växtperioden 2018 i närheten av Kides i Norra Karelen. I försöken användes obehandlad rötrest, rötrestkoncentrat och flytgödsel från nöt samt konstgödsel. Försöken visar att koncentratets gödslingseffekt ser ut att motsvara konstgödselns. Följande odlingsförsök sker nu i sommar och resultaten från dem inväntas i höst. Huvudansvarig för försöken är yrkeshögskolan Karelia AMK.
Spridningsutrustning. Fotot taget av Ari-Matti Seppänen.
Utifrån resultaten från de här försöken görs upp lönsamhetskalkyler för både jordbrukare och gödseltillverkare. Naturresursinstitutet ansvarar för undersökningen av metodernas lönsamhet. Användningen av återvinningsgödsel jämförs med användningen av konstgödsel och flytgödsel av nöt. Också lönsamheten för olika spridningstekniker jämförs sinsemellan och man utreder hur konkurrenskraftiga produkterna är.
Inom projektet görs dessutom en livscykelbedömning av vilka miljöeffekter biogasning och därav producerade återvinningsgödselmedel har. Huvudansvarig för livscykelbedömningen är Finlands miljöcentral SYKE och specialforskare Tanja Myllyviita (SYKE) som överlåtit ansvaret för att leda projektet till Karvonen. De största osäkerhetsfaktorerna hör samman med bland annat hur mycket metan som släpps ut, dvs. vilka dess klimateffekter är. Avsikten är också att beakta förändringarna i mängden kol i jordmånen.
Projektet har utförts i nära samarbete med Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och biogasanläggningen BioKymppi Oy, Koivikon Kartano Oy, Luukkaisen Puutarha Oy samt Karelia AMK.
Gransking av äkrar. Fotograf Tanja Myllyviita.
Förlängd tid för projektet
Ansökan om förlängd tid för projektet gäller sex månader, eftersom resultaten från fältförsöken som kommer i höst behövs för att granska verkningarna för miljön och ekonomin. Också för att gå igenom resultaten och skriva en handbok i användning av gödselmedlen behövs det förlängd tid. Dessutom måste koncentrationsprocessen utvecklas så att lönsamheten och funktionsdugligheten blir bättre. Projektet har fått bra respons och slutresultaten inväntas i positiv anda. Intresset för återvinningsgödsel ökar hela tiden och vetskapen om dem likaså.
- Vi har varit med vår tid när det gäller det här projektet. Efterfrågan på återvinningsgödsel och gödselsortimentet ökar nu med fart. Projektets utdelning har motsvarat önskemålen från fältet och även om koncentrationsteknologin fortfarande är i utvecklingsstadiet har projektet gått bra framåt, nämner projektchef Jaakko Karvonen vid Finlands Miljöcentral.
Ett bifallande finansieringsbeslut är betydelsefullt för projektet
Innovationsfinansieringen som beviljades tack vare EIP var av stor betydelse för projektet Bioraee. Själva projektprocessen har inte gett upphov till några större problem.
- Vi är vana vid att göra projekt och processen är därför bekant för oss, säger Seppänen.
För projektet har skapats både finska och engelska webbsidor som uppdateras regelbundet. Bloggarna om projektet (på finska) är tre till antalet, Mädätysjäännöksen lannoitemarkkinoilla on pullonkauloja, Ruuantuottajat suhtautuvat myönteisesti kierrätyslannoitteiden käyttöön – käytön edistämiseen tarvitaan tukea och Kierrätyslannoite-konsentraatin sadontuottokyky vastaa väkilannoitteen sadontuottokykyä. Andra kommunikationskanaler som Facebook och Twitter är i aktiv användning. Det finns också en video om projektet.
Projektet Bioraee presenterades på lantbruksmässan OKRA i början av juli och det presenteras också på KoneAgria i Jyväskylä i oktober. Slutseminariet om projektet ordnas samtidigt som Jordbruksvetenskapliga dagarna i Helsingfors i början av 2020.
Förvaringssystem för slam. Fotot taget av Tanja Myllyviita.
Text: Ella-Mari Moisio / Landsbygdsnätverkstjänster
Innovationgrupper
