På butikshyllorna finns det numera en mängd olika havreprodukter vid sidan av de gamla välkända havreflingorna. Under de senaste åren har finländarna fått stifta bekantskap med pulled havre, havredrycker och bland annat havrepulver.
Efterfrågan på havre håller alltså på att öka. Problemet vid produktion av den här finländska superråvaran är att man av en hektarskörd på 4 ton skalhavre får bara 2,5 ton livsmedelsduglig råvara. Resterande 1,5 ton är bifraktion från sortering och skalning. Vidare blir det cirka 4 ton halm kvar på åkern efter tröskningen.
Tidigare har bifraktionerna från havreproduktion inte utnyttjats effektivt. Nu utreder Naturresurscentralen tillsammans med VTT, ProAgria, företag inom spannmåls- och teknologibranschen samt jordbrukare hur man av den växtmassa som uppkommer vid havreproduktion kunde producera användbara råvaror för användning till exempel som jordförbättringsmedel och foder.
Avsikten är att resultaten från projektet syns i havreodlarens vardag under de kommande åren: det finns utrustning att tillgå för att förädla bifraktionen och havreodlingens lönsamhet förbättras när också bifraktionerna går att använda till nyttoändamål.
Råvara till nya havreinnovationer
Viktigt är att det är högklassig havre som är råvara till produkterna. När den halm som blir över från havretröskningen samlas in från åkern för att förädlas minskar risken för mögelsvampar. Mögelsvamparna och toxinerna de bildar kan utgöra ett hinder för att använda havren i livsmedel. Om de metoder som testas inom projektet motsvarar förväntningarna innebär det ett betydande framsteg inom produktionen av högklassig havre och lägger grunden för nya innovativa havreprodukter.
Sökes: Metod som lämpar sig för varje gård
Jordbrukare, forskare och företag utreder tillsammans hurdana anordningar det behövs på gården för att effektivt förädla bifraktionerna från havreproduktion. En metod att behandla växtmassan är autohydrolys där halm och skalmassa bearbetas i hög temperatur och under högt tryck. På så sätt får man material som bryts ner långsamt (humus) och vattenlöslig fraktion som bryts ner snabbt.
I fältförsök testas hur humus som producerats med autohydrolys inverkar på bland annat åkerns struktur, surhet, fukt och näringsämnen. Dessutom prövas användningen av vattenlöslig snabbt nedbrytbar fraktion som foder.
Aktuell info om resultaten till jordbrukarna
Projektet startade i början av året och det fortgår fram till utgången av 2019. Projektet har fått finansiering som innovationsgrupp för landsbygden.
Vid processen för produktion av kvalitetshavre får man en mängd ny information som delas vidare till jordbrukarna och andra aktörer inom spannmålskedjan, både i Finland och utomlands.
– Avsikten är att arrangera jordbrukarträffar under hela projektets gång och där förmedla den nyaste informationen om resultaten, berättar Hietaniemi. – Infon sprids vidare också via de 50 jordbrukare som deltar i projektet.
Mer info om projektet: Forskare Veli Hietaniemi, Naturresurscentralen, veli.hietaniemi (at) luke.fi
