Jordbrukarna kan samla in data från sina åkrar med hjälp av kameror och mätare som monteras på tröskor och andra arbetsmaskiner eller på drönare. Information fås också via satelliter och laserskanning. I Satakunda och Birkaland pågår under de kommande åren ett försök som utreder hur data från åkrarna hjälper jordbrukarna att förbättra den egna gårdens lönsamhet. Som ett samarbete mellan forskare, rådgivare, företag och jordbrukare kartlägger man hurdan information det går att få om åkrarna och på vilket sätt jordbrukarna kan utnyttja informationen så effektivt som möjligt.
Spridd information samlas i en och samma tjänst
Projektet vid namn Mikä data (Vilken data) resulterar i en webbtjänst som kombinerar olika informationskällor så att de kan användas av jordbrukarna. – För tillfället är åkerdatan utspridd och stöder nödvändigtvis inte odlingen på bästa sätt, säger projektledare Petri Linna vid Tammerfors tekniska universitet. – Genom hantering av data kunde jordbrukarna ändå göra odlingen effektivare på ett annat vis än att till exempel köpa större maskiner.
Ett bra exempel på effektivare insamling av data är ett skördemätningssystem som gör det möjligt att samla in exakt information om skörden på åkern. Med dess hjälp kan man till exempel bedöma om någon bestämd del av ett skifte behöver mer gödsling eller om där finns andra problem. – Dessutom har drönarna utvecklats snabbt inom många olika sektorer. Användningen av drönare på gårdarna är ännu bara i startgroparna, säger Linna.
I riktning mot precisionsodling
När informationen utnyttjas effektivt vid odlingsplaneringen kan man redan tala om precisionsodling. Inom precisionsodlingen styrs produktionsinsatser och åtgärder med utgångspunkt i växtlighetens och åkerns egenskaper, vilket minskar miljöbelastningen och gör arbetet effektivare. I Finland har precisionsodlingen inte riktigt vunnit terräng fastän den tillhörande teknologin har utvecklats redan i decennier.
Det treåriga projektet Mikä data har fått finansiering som en innovationsgrupp för landsbygden. Resultaten från projektet och de medverkande jordbrukarnas erfarenheter kan jordbrukarna studera på videoupptagningar och sedan själva börja använda sig av projektresultaten.
Ytterligare information om projektet: projektchef Petri Linna, Tammerfors tekniska universitet, petri.linna (at) tut.fi
Ytterligare informartion om innovationsgrupper: Landsbygd.fi: Innovationsgrupper
