AgriHubi bottnar i utredare Reijo Karhinens rapport En ny början. I den kartlade Karhinen möjligheterna att förbättra jordbrukets lönsamhet och föreslog att ett nytt kompetenscentrum skulle inrättas i anslutning till Naturresursinstitutet. Så skedde.
I det nya kompetensnätverket deltar jordbruksforskningen, utbildningen, rådgivningen och intressebevakningen. Nätverket vill befästa samarbetet inom branschen för att få jordbrukets lönsamhet att vända uppåt. Till en början är det fråga om ett tvåårigt projekt, som jord- och skogsbruksministeriet finansierar.
AgriHubi fokuserar på att stärka lantbruksföretagarnas ekonomiska kompetens och ledningskompetens samt främja smart jordbruk och effektivare användning av informationsresurserna. Därutöver är det meningen att jordbrukarnas röst ska höras bättre än förr inom forskningen.
Visionen är att jordbrukets lönsamhet år 2030 är bättre än nu och att branschen är attraktiv.
Resultaten ska vara lättillgängliga
I AgriHubis styrgrupp representeras lantbruksföretagarna av heltidsjordbrukarna Stefan Saaristo som driver en växtproduktionsgård i Malax och Tero Lahti som är mjölkproducent i Karstula. Båda är aktiva i den regionala producentorganisationen och har också andra förtroendeuppdrag i organisationer inom lantbruksbranschen.
Saaristo och Lahti betonar att den viktigaste uppgiften för AgriHubi är att främja lantbruksföretagens lönsamhet och konkurrenskraft med hjälp av kunskap. Det är önskvärt att kompetensnätverket bildar en plattform som är gemensam för olika kunskapsproducenter och som samlar rön som är riktade till jordbrukarna och presenterar dem i en form som är lätt att ta till sig.
– Med så här dålig lönsamhet har vi inte många år på oss förrän jordbruket börjar köras ned, påpekar Lahti.
Saaristo konstaterar att forskningen och utvecklingsprojekten hela tiden producerar nya rön men att det ofta upplevs som mödosamt att hitta dem.
– Smart jordbruk är nästa stora steg i branschen, och därför är det viktigt att rönen förs närmare jordbrukarna. Det behövs olika slag av kunskaper, om allt från precisionsodling och ekonomi till utveckling av smart jordbruk och av företagsledningskompetensen, slår han fast.
Saaristo anmärker också beredskapen för klimatförändringen förutsätter att ny kunskap produceras och att den förankras i lantbruksföretagarnas vardag.
Skäl att utnyttja informationsresurserna effektivt
Tero Lahti gör bedömningen att ett bättre utnyttjande av informationsresurserna kommer att spela en central roll när det gäller att förbättra lönsamheten. Enligt honom borde information som gäller hela livsmedelskedjan vara tillgänglig i större utsträckning än nu, eftersom systemet i sin nuvarande form är ojämlikt.
– Till exempel samlas data om skördenivåerna för spannmål och om de producerade mängderna kött in hos gårdarna, men data om handelns marginaler och prissättning står inte att få. Också de synnerligen långa kontraktstiderna är problematiska för producenterna, eftersom priset måste avtalas innan man alls vet hurdan skörden blir, säger Lahti.
Han konstaterar att lantbruksföretagarna borde kunna optimera sin produktion bättre för att undvika överproduktion. Med tanke på det skulle man behöva ha koll på de stora råvarubörserna och deras futurer, eftersom priserna bestäms på världsmarknaden. Ändå är det få jordbrukare som är börsläskunniga.
– Det skulle behövas artificiell intelligens som kan förutsäga framtiden på basis av det förgångna. Produktionen skulle i högre grad kunna inriktas också på att exportera direkt via jordbrukarandelslag, funderar Lahti.
Lantbruksföretagarna är välkomna med
En av de centrala uppgifter som AgriHubi har åtagit sig är att öka växelverkan mellan forskningen, rådgivningen och lantbruksföretagarna. Företagare behöver fås med i forsknings- och försöksprojekt, och de är välkomna att föreslå idéer för forskarna.
Stefan Saaristo konstaterar att det är viktigt att gräsrotsnivån är med i forskningen. Enligt honom sprids kunskap och innovationer bäst från en företagare till en annan.
– Intresserade företagare fås allra bäst med i forskningen via smågruppsverksamhet. Kanske inte riktigt som så att granngårdar deltar i ett och samma projekt, men nog några gårdar i ett visst område, säger han.
Också Tero Lahti ser smågrupper och nätverkande gårdar som det bästa sättet att locka med lantbruksföretagare i forskningen. Han hoppas att intresserade gårdar och forskningen möts via AgriHubi.
– Det är klart att det också finns gårdar som inte är intresserade, men någonstans behöver nya idéer testas. Demogårdarna skulle kunna visa vägen för dem som följer efter, menar Lahti.
Text: Minna Nurro
Foto: TTS Arbetseffektivitetsföreningen
Detta är en karusell med kort till artikeln. Använd föregående och nästa knappar för att navigera.
