Motsvarar hållbar utveckling-tänket fortfarande våra nuvarande utmaningar? Den kanske allmännaste innebörden av hållbarhet går ut på att olägenheterna för miljön och de negativa sociala följderna avtar, med andra ord att fotavtrycket minskar. Det talas också om verksamhetens handavtryck, alltså om hur affärsverksamhet kan resultera i samhällelig nytta. Utvecklingen går i en bra riktning, men det gäller också att finna sätt att lägga om våra system så att naturens och människornas behov börjar beaktas långsiktigare.
Regenerativ verksamhet går ut på att fundera ut hur vi ska avhjälpa de skador som människan har åstadkommit. För att exempelvis klimatförändringen ska hejdas är vi tvungna att minska utsläppen och få bort koldioxid ur atmosfären. Det är nödvändigt ett se till att den bördiga marken inte minskar ytterligare och att jordhälsan och den biologiska mångfalden förbättras. Samtidigt bör en tillräcklig försörjning tryggas för jordbrukarna.
Matkedjan har unika möjligheter att lösa vår tids stora problem via sin affärsverksamhet. Förutom jordbrukarna sitter bland andra livsmedelsindustrin och handeln vid spakarna.
Regenerativ odling får fotfäste
Regenerativa odlingsmetoder förbättrar jordhälsan, binder kol i marken, stärker den biologiska mångfalden, minskar urlakningen av näringsämnen till sjöar och vattendrag samt förbättrar åkrarnas produktivitet. God jordhälsa är till hjälp också i föränderliga klimatförhållanden. Regenerativ odling är sannerligen win-win-win!
I matkedjan fattas det dagligen beslut som inverkar på bl.a. odlingspraxis och på jordbrukarnas verksamhetsbetingelser. Det är viktigt att förstå hur företagen i matsystemet kan inverka på gårdarnas beslut om hur jorden ska brukas. Det spelar en roll att jordbrukarnas arbete värdesätts och att det betalas för det. Företagen kan också på andra sätt stödja jordbrukarna i att träffa val som är de rätta med tanke på miljön och klimatet, samtidigt som mat produceras.
Eftersom vi tror på styrkan i jordnära och konstruktivt samarbete har vi inom Baltic Sea Action Group skapat plattformen Carbon Action för att sammanföra jordbrukare, forskare, företag och beslutsfattare som är intresserade av regenerativ odling. Jordbrukarna ser med egna ögon hur de genom att förbättra jordhälsan kan stärka gårdens lönsamhet och samtidigt utföra värdefullt miljöarbete. Företagen utbildar jordbrukarna, omformar sina inköpskriterier och utvecklar nya produkter med utgångspunkt i regenerativ odling. Också konsumentkommunikationen är viktig för att konsumenterna ska ha möjlighet att inse hur de kan påverka genom sina köpbeslut.
Föregångarna blir fler
Med hjälp av brett upplagt samarbete skapade vi onlinekursen Grunderna i regenerativt jordbruk. Kursen är kostnadsfri och öppen för alla, och den ger jordbrukare och andra intresserade aktuella och vetenskapsbaserade kunskaper om regenerativ odling. Företagen drar nytta av onlinekursen när de utbildar sina kontraktsodlare och sin personal. På basis av forskningsbaserade och beprövade kunskaper kan man börja experimentera själv i liten eller lite större skala på den egna gården eller i det egna arbetet.
Även om förändringar inte sker över en natt är det med hjälp av konstruktivt samarbete och förståelse för varandra möjligt att gå in för regenerationsmodellen i hela matkedjan. Vi ser det hända varje dag i vårt samarbete med jordbrukare och företag.
Det diskuteras också globalt hur det regenerativa jordbruket i ett världsomfattande perspektiv kan förbättra matproduktionens förutsättningar, dämpa klimatförändringen och stärka den biologiska mångfalden. I Finland kan ett växande antal jordbrukare och många företag stolt konstatera att de är föregångare. Vår samarbetsmodell är redan en förebild ute i världen.
På huvudfoto: Representanter för företagen som medverkar i Carbon Action-plattformen lär sig nytt om regenerativ odling och kolinlagrande jordbruksmetoder på Qvidja.
Text och foto: Michaela Ramm-Schmidt, verkställande direktör, Baltic Sea Action Group
Detta är en karusell med kort till artikeln. Använd föregående och nästa knappar för att navigera.
