Tanken bakom systemet med miljöersättningar för jordbruket är att jordbrukarna kompenseras för de kostnader och det eventuella skördebortfall som miljöåtgärderna föranleder. Ekonomiforskarna Antti Miettinen och Kauko Koikkalainen vid Naturresursinstitutet (Luke) påminner om att i ett långtidsperspektiv förbättrar många skiftesspecifika miljöåtgärder jordhälsan, och på så sätt gagnar de också jordbrukarna.
– För att nämna ett exempel finns det en direkt länk mellan kvävefixerande växter och minskning av mineralgödslingen med kväve. Följden är kostnadsbesparingar, åskådliggör Miettinen.
Koikkalainen anmärker att också en fånggröda som odlas efter skördeväxten kan minska behovet av kvävegödsling året därpå, även om den ekonomiska betydelsen inte är stor. För vattenskyddet är fånggrödorna ändå viktiga.
– På gårdsnivå har man nytta också av att miljöåtgärderna bryter ensidig odling. De minskar åkerns sjukdomstryck och risken för skördebortfall. Dessutom sparar gården in på bekämpningsmedlen, fortsätter Koikkalainen.
Mikroberna mår bra
Specialforskaren Hannu Känkänen vid Luke anser att stöd för gröngödslingsvallar och fånggrödor behövs.
– Miljöåtgärderna ger småningom nytta, om ensidig spannmålsodling blir mångsidigare. På kort sikt behövs stöd t.ex. för att täcka frökostnaderna, motiverar han.
När ensidig odling bryts börjar också mikroberna i marken må bättre. Känkänen konstaterar att t.ex. klöverrötterna håller marken levande och mikroberna aktiva långt in på hösten, efter att säden redan har tröskats.
– Mångsidig odling främjar en rikhaltig mikrobflora som bl.a. skyddar mot växtsjukdomar, förklarar han.
Känkänen påpekar att bara en liten bråkdel av mikrobernas roll i att bevara jordhälsan är känd än så länge. Ju fler forskningsrönen blir, desto viktigare verkar mikroberna vara.
Rötterna bearbetar jorden
Gröngödslingsvallar och fånggrödor bearbetar jorden också med hjälp av sina rötter. Ju längre in på hösten växterna får växa i åkern, desto djupare når deras rötter och desto mer breder rotsystemet ut sig. Enligt Känkänen är den här effekten verkligt viktig.
– Till exempel har blålusern, som är flerårig, en pålformad rot i början och i marken bildar den gångar längs vilka också tunnrotade växter lättare tar sig fram. Gräsväxternas rötter förgrenar sig kraftigt och luckrar upp jorden på sitt eget sätt. Odlingsväxterna får gott om vatten och näringsämnen när jorden är lucker och innehåller olika rotkanaler, preciserar han.
Under regniga höstar märks rotsystemets inverkan också på att åkern bär maskinerna bättre.
– En våt höst kan man slippa djupa hjulspår i åkern om sädesväxten har en bra bottengröda, säger Känkänen.
Ska marknaden betala?
Koikkalainen och Miettinen konstaterar att den direkta ekonomiska nyttan av skiftesspecifika miljöåtgärder är svår att uppskatta, eftersom förhållandena på åkerskiftena varierar kraftigt. I praktiken kan nyttan mätas genom att man uppskattar vad den biologiska kvävefixeringen är värd i pengar.
– Gårdarna behöver få ersättning för miljöåtgärderna, eftersom åtgärderna brukar minska odlingsarealen för skördeväxter. Räknat enligt genomsnittliga priser är gröngödsling och odling av markförbättrande växter mer ekonomiskt på lång sikt på skiften där skörden stannar under 3 500 kilo per hektar, bedömer Koikkalainen.
Under den nya CAP-period som börjar år 2023 ingår gröngödslingsvallarna i det så kallade miljösystemet, och avtalet om dem förnyas varje år. Fånggrödor och markförbättrande växter hör till systemet med miljöersättning också i fortsättningen, och förbindelsen är femårig.
Miljöåtgärder som gården genomför syns inte i marknadspriserna för livsmedel, utom för ekoproduktionens del. Forskarna antar att situationen kan vara en annan i framtiden.
– Ett stort livsmedelsföretag eller en handelsgruppering kan bestämma också miljövillkor för produktionen när kontrakt tecknas med producenterna, och sedan informera konsumenterna om saken, säger Miettinen.
Text: Minna Nurro
Foto: Hannu Känkänen
Vilken är nyttan av att åkern har ett växttäcke året om?
- Näringsämnena stannar i åkern.
- Åkern bär maskiner bättre.
- Rötterna luckrar upp marken också efter bärgningen.
- Mikroberna har alltid något att äta.
Detta är en karusell med kort till artikeln. Använd föregående och nästa knappar för att navigera.
