På ekogården Kallela i Masku värdesätts den biologiska mångfalden, alltså biodiversiteten. Husbonden Heikki Ajosenpää som är ekorådgivare vid ProAgria konstaterar att jordbrukarna behöver leva i harmoni med naturen.
– Ju större samklangen med naturen är, desto större är antalet arter på gården. Mångfalden jämnar till exempel ut risken för skadedjursangrepp och kan stoppa spridningen av växtsjukdomar, motiverar han.
En gård kan gynna mångfalden på flera sätt både på och utanför åkrarna, bland annat genom kantzoner och mångfaldsåkrar eller genom att sköta växtligheten på åker- och dikesrenar. Också många andra sätt som används inom ekoodlingen, såsom växtföljd och att man avstår från bekämpningsmedel, stöder mångfalden.
Ajosenpää råder jordbrukarna att leta upp sätt som passar den egna gården. Produktionen och mångfaldsåtgärderna är bäst att optimera utgående från vad som är mest lyckat i det enskilda fallet, inte utgående från åkergränserna.
– Möjligheterna behöver funderas ut med utgångspunkt i den egna gårdens ekonomi och resurseffektivitet. Har man till exempel tillgång till betesdjur eller skulle någon skuggig åkerkant fast kunna göras om till ett blomfält?
Många sätt är i bruk
På ekogården Kallela värnas mångfalden bland annat genom vårdbiotoper där granngårdarnas lantrasboskap och ålandsfår betar. På åkerrenarna är det tillåtet för vide att växa, och i kantzonerna lämnas buskage och murkna träd. Också odlingsväxterna utgör en brokig samling.
– Vete, råg, höstrybs, bondböna, ärter, blålupin, klövervall, fånggrödor och landskapsväxter plus lite potatis. Effektiviteten blir lite lidande, men särskilt under år med extremt väder är det till nytta att produktionen är allsidig, säger husbonden.
Miljöåtgärder som främjar den biologiska mångfalden ökar i många fall också kolbindningen: för att nämna ett exempel gynnas vardera av att åkrarna är täckta av växtlighet året om. Dessutom upprätthåller mångsidig odling en rikhaltig mikrobflora i marken, vilken i sin tur bevarar en god markstruktur, skyddar mot växtsjukdomar och åstadkommer näringsämnen som växterna kan utnyttja.
Landskapet bevaras också
Kallela ekogårds historia går tillbaka till ett kronoboställe som anlades på platsen på 1500-talet. Under de gångna århundradena har jordbruket format landskapet, och de gamla byggnaderna smälter fint in i det.
Omsorg om den biologiska mångfalden bevarar också landskapet. Heikkis syster Terhi Ajosenpää, som är landskaps- och miljösakkunnig inom organisationen för lantbruks- och hushållskvinnor i västra Finland, konstaterar att de två sakerna stöder varandra.
– Landskapet är en del av kulturarvet, och åkerbruket håller landskapet öppet och mångformigt. Alla gårdar har möjlighet att vårda mångfalden och landskapet, även om läget och historien förstås spelar en roll, påpekar hon.
Hon påminner om att en gård kan dra nytta av mångfaldsåtgärder när den profilerar sina produkter eller tjänster, till exempel genom att ordna utflykter till traditionslandskapet eller marknadsföra naturbeteskött. Gården kan också producera landskapsbaserade tjänster såsom betesgång eller blomfält för andra organisationer.
Ajosenpää tycker att det nu för tiden anses vara alltför självklart att jordbrukarna vårdar landsbygdslandskapet. Förutom stöd för skötsel av vårdbiotoper borde det finnas morötter för att dra omsorg om till exempel gamla lador och vägkanter.
– På skogssidan har det utvecklats handel med landskapsvärden där till exempel turistföretagare betalar för att en skog inte kalhuggs, nämner hon.
Experter ger hjälp
Åtgärderna för att öka gårdens biologiska mångfald behöver man inte grubbla på i all ensamhet. Vägledning erbjuds på många håll. Sakkunskap har bland annat ProAgria, Lantbruks- och hushållskvinnorna samt olika föreningar och privata rådgivare.
– Det är klokt att anlita experter, för ofta ser jordbrukaren inte själv gårdens möjligheter, säger Heikki Ajosenpää.
Finansiering som hör till systemet för jordbruksrådgivning (Råd 2020) kan användas för att köpa gårdsspecifik rådgivning. En lista över rådgivare finns på Livsmedelsverkets webbplats.
På huvudfoto: Heikki och Terhi Ajosenpää berättar i sociala medier vad ekogården Kallela gör för den biologiska mångfalden och landskapet. De ordnar också öppet hus-dagar och direktförsäljningsevenemang för att nå ut till allmänheten.
Text och foto: Minna Nurro
EU stärker mångfald i naturen
Biodiversiteten främjas nu på olika håll i Europeiska unionen. EU har utarbetat en strategi för biologisk mångfald som manar alla medlemsländer att arbeta allt intensivare för biodiversiteten. I strategin vill man bland annat minska näringsläckaget från gödselmedel och användningen av växtskyddsmedel samt främja landskapsmångfalden.
Den biologiska mångfalden är alltid platsbunden, eftersom naturen är olik på olika platser. För närvarande bereder olika ministerier i samarbete med intressentgrupper en biodiversitetsstrategi som lämpar sig för naturen och förhållandena i Finland. Jordbruksnaturens mångfald kommer att stödjas mer också under den förestående CAP-finansieringsperioden.
Det är viktigt att alla EU-länder deltar i biodiversitetsarbetet. De bästa lösningarna nås ändå alltid lokalt.
Text: Tuuli Orasmaa, specialsakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet