Tack vare skejtparken leker livet för Aapo Pääkkö och Atte Koponen, 15. “Här trivs vi nog verkligen bra. Nu finns det åtminstone något att göra så att man inte bara driver omkring på byn och gör folk irriterade”, säger Aapo med ett grin. Sodankyläborna förhåller sig positivt till skejtningen. “Nog tycker ju alla att det är bra att ungdomarna har hobbyer”, tillägger Atte.
Betongparken har lockat också nytt folk till hobbyn. “Miro och Miko här intill har börjat efter det att vi fick parken”. Nästan inga flickskejtare har synts till, men enligt pojkarna skulle det “så klart vara toppen” om flickor skulle upptäcka sporten. Aapo och Atte är redo att lära ut grunderna i skejtning till intresserade, till exempel med veckovisa turer.
Lämpligt för alla, oavsett gren
Aapo och Atte tycker att skejtning är en hobby som passar för alla. Pojkarna berättar att skejtparken i Sodankylä har fungerat som första övningsställe för många. Fastän parken har formationer som erbjuder utmaningar för resten av livet finns det också tillräckligt enkla ställen för nybörjare, som till exempel “vulkanen” i parkens mitt.
Stämningen i skejtparken förblir lugn även om olika grenar utövas där: skejtning, scootning, rullskrinning och bmx-cykling. Skejtarna blir bara irriterade på sådana som stökar till i parken. Rauli Kangas, 41, skejtar i parken med sin 7-åriga son. “Det borde ordnas någon handledd verksamhet för ungarna så att de lär sig spelreglerna och var det är säkert att röra sig”, funderar han.
Betongparken är överlägsen
Den nya parken får mycket beröm av skejtarna. Aapo säger att han särskilt gillar att det finns tillräckligt böjda former och att han fått lära sig dem. Rauli öser beröm över att han hela tiden hittar nya linjer att skejta på. Det utvecklar. “Också Aapo skejtar nu på en helt annan nivå än i fjol somras”, påpekar Rauli.
Enligt skejtarna är betong ett oöverträffat material: det är hållbart, ljudlöst och kräver nästan inget underhåll. Det är trevligt att rulla på slät betong, för asfalten blir lätt grov på de här breddgraderna. En skejtpark av betong är också säker, för både skruvar och spikar saknas helt.
Den nordiska vintern är lång och då måste man hålla paus från skejthobbyn, eftersom den närmaste innehallen ligger i Torneå. “En liten miniramp skulle räcka till över vintern om det finns utrymmen någonstans”, förklarar Atte och frågar hur man kan börja föra ärendet vidare.
Drömmen blev sann med gemensamma krafter
Pohjoisimman Lapin Leader ry:s verksamhetsledare Hanna-Leena Talvensaari berättar att ungdomsfullmäktige i Sodankylä redan länge hade försökt föreslå för kommunen att det skulle byggas en ordentlig skejtpark. “Frågan lyftes fram på nytt under förhandlingar mellan kommunen och Leader. För att få igång projektet tog Leader sig an saken i det första skedet”, berättar Talvensaari.
Den största utmaningen var enligt Talvensaari att få ihop privat finansiering och talkoarbete som motvikt till Leaderfinansieringen. “Därför började vi tillsammans med kommunen med en utmaningskampanj för att samla in pengar av företag och privata donatorer. Ungdomsfullmäktige samlade in pengar och ungdomarna deltog också ivrigt i talkoarbetet i skejtparken.”
“Tillsammans med ungdomsväsendet ordnade vi träffar där ungdomarna fick komma med idéer om parken”, minns Talvensaari. Det viktigaste önskemålet var att parken skulle byggas av betong, av yrkesfolk. Aapo och Atte tackar beslutsfattarna som valde det finländska företaget Concrete Proof att bygga parken. “Dom grabbarna är också själva skejtare. Bara en skejtare ser vad som fungerar”, konstaterar Aapo.
“Jag tror att projektet har gett ungdomarna en stärkt positiv bild av hemtrakten då såväl kommunens beslutsfattare som företagare och lokala invånare var med i det här. Genomförandet av projektet visade också ungdomsfullmäktige att dess arbete har betydelse på riktigt”, slår Talvensaari fast.
Skejta i midnattssol – trumfkort för turism?
Skejtare från hela världen har besökt parken. Enligt Aapo har alla gillat den och han har inte hört ett enda negativt ord om parken. Av de utsocknes är det mest folk från Rovaniemi och gruvarbetare från Sverige som besöker parken. Aapo menar att hobbyn förenar och det finns alltid något att tala om med gästerna, bara någon språkkunnig kan tolka. Själva talar pojkarna “vad de kan”. Skejtningen utvecklar med andra ord också språkkunskaperna!
Med evenemang kunde man få fler användare till parken och ge den större synlighet. Enligt Aapo och Atte har man planerat skejtevenemang till hösten i samarbete med Sodankyläs ungdomsväsende. Rauli berättar för sin del att han också själv har föreslagit en kortfilmstävling om skejtparken. Premiären och ett tillhörande evenemang skulle enligt honom passa bra in i Filmfestivalens program. Skejtjam under midnattssolen – ingen dum idé alls!
Text: Simo Vilhunen
Foto: Simo Vilhunen
