– Nu är det en massa hype kring uppstartsföretag och teknik som skapas i dem, till exempel appar. Men också mindre grejer som görs för den egna kommunen eller staden och är till nytta för lokalbefolkningen kan vara innovativa. Alltid behöver man inte uppfinna hjulet på nytt. Man borde utveckla också sådant som betraktas som självklart. Problemet är det gamla tänket, att man gör som man brukar. Det går att till exempel skapa nya arbetstillfällen om man gör vardagliga saker på ett litet annorlunda sätt.
Det gäller att utveckla sig själv också, anser Toivola. Han har alltid haft musik som hobby och spelar flera instrument, främst trummor.
Toivola tror att han kommer att inrikta sig på miljö- och naturresurssektorn på något sätt. Han har ambitionen att börja studera ekonomi. I bakhuvudet finns tanken att han skulle kunna leda ett eget företag om tio år eller så.
– Jag är intresserad av att utveckla en egen firma, den må sedan vara stor eller liten. Men det är inte ett mål för mig att bli företagare. Jag tror på att det ena leder till det andra. Att göra upp detaljerade långtidsplaner känns främmande, eftersom saker och ting hela tiden förändras. Något slags vision behöver man ändå.
Ung energi i styrelsen för Ravakka
Våren 2016 blev Toivola student från gymnasiet i Laitila, och i november samma år valdes han in i styrelsen för landsbygdsutvecklingsföreningen Ravakka, som beviljar Leaderstöd.
– Verksamhetsledaren Ulla Kallio frågade om jag är intresserad av ansvar och av att gå med i styrelsen. Naturligtvis, svarade jag. Man måste vara aktiv. Att utveckla något är till hjälp – det må sedan vara ett företag, lokalsamhället eller något annat projekt, säger Toivola.
De som sitter i styrelsen för en Leadergrupp kan inverka direkt på hurdana projekt i området som får stöd ur EU:s landsbygdsfond EJFLU. Det är alltså fråga om en ansvarsfull post.
Toivolas föräldrar är lärare. Modellen med föreningsengagemang och arbete för lokalsamhället kommer delvis hemifrån. Toivola anklagar ändå sin arbetsgivare Jätehuolto Helistölä Oy för att ha väckt hans intresse för att påverka gemensamma angelägenheter. Han började där som sommarjobbare för tre år sedan och arbetade där också i höstas.
– Jobbet öppnade mina ögon för näringsstrukturen i området och de möjligheter som finns. När jag har följt företagets verksamhet har jag sett att det går att ta tag i olika missförhållanden och komma på lösningar.
Toivola är benägen att tänka fördomsfritt. Ravakka stiftade han bekantskap med när han tillsammans med några vänner sökte stöd via Ungdoms-Leader för att genomföra ett experiment som handlar om att återvinna näringsämnen. Mer kan det ännu inte avslöjas om de tre unga männens påhittiga projekt.
Lauri Toivola var anställd hos Jätehuolto Helistölä Oy sommaren och hösten 2016. Då stiftade han till och med onödigt nära bekantskap med bland annat portabla wc-moduler som används vid olika sommarevenemang. Nu har han siktet inställt på Niinisalo och militärtjänsten där.
Loisto-strategin som Ravakka tillämpar på lokal utveckling hann Toivola ta del av redan vid ansökan om stöd via Ungdoms-Leader, och han väntar på att styrelsens mandatperiod ska börja. – Det blir intressant att se hurdana de olika genomförandeprocesserna är och hur de utvecklas. Man lär sig om olika strategier.
– Landsbygden har en stor potential som är annorlunda än i städer, allt borde börja utnyttjas. Vägen uppåt är summan av många små saker. Man får inte tänka som så att här händer ingenting, det går inte att göra någonting. Man kan påverka själv, det är bara att sätta i gång.
– Ofta sägs det att EU är enbart av ondo. Nog är unionen till nytta också. Det är lättare att sätta i gång projekt när pengar finns att få. Bra att det finns en instans som den här.
Tre saker som Lauri skulle vilja påverka
1) Attityderna.
Mera uppmuntran skulle behövas. Många goda idéer kommer inte fram eftersom man är rädd för att andra ska vara alltför kritiska och negativt inställda till dem. Uppmuntra och utveckla i stället för att riva ner!
2) Samhörighetsandan.
Mångfald är också en resurs. Olika synpunkter bör alltid beaktas – människor med olika bakgrund kan dela med sig av sina erfarenheter. Då är det lättare att få syn på risker och på möjligheterna att åstadkomma något nytt.
3) Letandet efter det som är nytt och förbättrandet av det som är gammalt. Sammanfattar de två föregående punkterna.
FAKTA:
Leader Ravakka ger råd och beviljar pengar till projekt som företag och föreningar genomför för att förbättra tjänsterna på landsbygden och landsbygdsinvånarnas trivsel.
Leadergruppens styrelse väljer ut de projekt som ska få stöd. Styrelsen består av människor som bor i området.
Ravakka verkar i Laitila, Nystad, Pyhäranta, Virmo, Vehmaa, Euraåminne och Raumo.
Leaderverksamheten finansieras ur EU:s landsbygdsfond EJFLU. Också kommunen finansierar ”sin” Leadergrupp.
År 2017 har Ravakka tillgång till 550 000 euro som kan användas i området.
Ansökningar om Leaderstöd kan lämnas in hela tiden.
www.ravakka.fi
