Pudasjärvi är de stora avståndens stad. Från centrumtätorten Kurenalus är det 80 kilometer till Sarakylä och lika långt till Uleåborg.
– Vi var tvungna att fundera på hur vi skulle klara oss med de resurser vi hade eftersom det inte fanns mer finansiering att få, berättar serviceplanerare Ritva Kinnula.
Alla resurser i användning
Pudasjärvi ändrade sitt verksamhetssätt i och med projektet Arjen turvaa. Staden överlät ansvaret för skötseln av till exempel skidspår, sportplaner och andra idrottstjänster samt verksamheten som byagårdskarl till 15 byaföreningar samt jakt- och idrottsföreningar.
– Som exempel kan vi ta spolning av en skridskoplan. Om någon av stadens arbetstagare åker tiotals kilometer här från centrum för att göra jobbet går det mesta av tiden åt till resor. Det är mycket effektivare och mer ekonomiskt om byborna gör det själva, säger Kinnula.
Numera ansöker byaföreningarna om bidrag från staden och får själva planera och motivera vad de gör, eftersom bidraget beviljas på basis av verksamheten.
– År 2014 delade vi ut 70 000 euro i bidrag, men i fjol redan 150 000 euro. Enbart när det gäller skötseln av idrottsplatser har vi uppskattat inbesparingarna till 100 000 euro.
Pudasjärvi koncentrerade alla befintliga resurser till att klara av vardagen, gallrade bort överlappande verksamheter och styrde stadens projektpengar så att också stadsbornas behov tillgodoses.
– Nu är människorna engagerade i gemensamma frågor och funderar på vad som egentligen är viktigt när det gäller servicen i byn. Det har både åldringar och barnfamiljer haft nytta av.
– Tjänsterna som produceras av byborna själv gör det möjligt exempelvis för åldringar att bo hemma längre. Om de äldre var tvungna att flytta till centrum skulle staden åsamkas extra kostnader på ungefär en halv miljon euro för att ordna med boende eller plats på institutioner, räknar Kinnula ut.
Nya perspektiv och partnerskap
Ritva Kinnula menar att kommunorganisationerna ofta är tungrodda och verksamheten sektorspecifik.
– Vi behöver ruska om aktörerna litet och se saker och ting ur nya perspektiv. Till exempel anlitar man vanligen inte tredje sektorns aktörer, såsom 4H-föreningen, Mannerheims barnskyddsförbund, Röda Korset, byaföreningarna eller församlingarna, och minst av allt företagen, för att trygga tillgången till service.
Med förenade krafter får vi en massa bra saker till stånd.
– Stadsbornas samhörighetsanda har förbättrats genom gemensamma aktiviteter, berömmer Ritva Kinnula.
Under den här verksamhetsperioden främjas verksamhetsmodellen inom projektet Maaseudun arjen palveluverkosto (sv. Servicenätverk för landsbygdens vardag). Studera också guiden Kuntien viritysopas!
Så här tryggar du vardagen i din egen by
• Gör en kartläggning av välbefinnandet och tryggheten och anpassa den till kommunens handlingsplan och budget
• Kartlägg de tjänster som organisationerna, föreningarna, kommunen och projekten erbjuder. Berätta om dem för invånarna och ta dem i bruk.
• Utforma tjänsterna så att de motsvarar de behov som användarna, dvs. barnen, barnfamiljerna, ungdomarna, de arbetsföra och seniorerna, har.
• Anlita organisationernas, kommunens, byaföreningarnas, företagens, projektens, församlingens, polisens och räddningsverkets sakkunskap när tjänsterna utformas.
