Merikarvian Lukko rustade upp gammal bobollsplan

Att sätta planen i skick var möjligt eftersom EU:s landsbygdsfond finansierade projektet. Projektets kostnadsförslag var nästan 10 000 euro, och Leader Pohjois-Satakunta beviljade 50 procent av summan i stöd. En stor del av självfinansieringsandelen bestod av talkoarbete.

– Efter att lågstadiet i Kuvaskangas hade stängts år 2009 använde ingen längre planen och det började växa sly där, berättar Tuomas Lähteenmäki som kommer att ta över som ordförande vid årsskiftet.

Nu har sandplanen röjts, i ena hörnet ståtar en plan för beachvolley och på kortsidan har man satt upp träningsnät för boboll. Dessutom har en ny läktare byggts framför förrådsskjulet. Bobollsplanen är igen på väg att bli centrum för Merikarvian Lukkos verksamhet.

– Läktaren gjordes med enbart talkokraft, likaså beachvolleyplanen och slyröjningen. Själva planen gjordes av Koskilahti Ky, ett företag i Sastmola. Grunden var välbevarad och inga större utjämningsarbeten behövdes, säger Tuomas Lähteenmäki.

Generationsskifte blir det i Merikarvian Lukko vid årsskiftet. Hela styrelsen byts ut, och idrottsföreningen börjar ledas av en skara unga som är kompisar med varandra.

– Lukko har egentligen inte haft någon verksamhet på de senaste åren. Litet volleyboll och möten bara. Nu står föreningen inför en stor förändring, intygar Lähteenmäki.

Startskottet för maktbytet var bobollsintresset hos ett kompisgäng. Lähteenmäki och hans vänner tröttnade på att Merikarvian Lukkos gamla plan i Kuvaskangas var i dåligt skick.

Att bobollsgänget kom att ta över Merikarvian Lukko var en slump. Till att börja med tänkte bobollsspelarna bilda en egen förening. Via djungeltelegrafen fick styrelsen i Lukko nys om saken.

Föreningens nuvarande ordförande Päivi Mäkinen är belåten över att just planen i Kuvaskangas blir föreningens nya högkvarter.

– Det här är en tillbaka till rötterna-grej. Trots att verksamheten har mattats av är Lukkos ekonomi god. Det är fint att unga ivriga människor tar över föreningen. Jag ger gärna rodret över till dem.

En sak som är litet speciell är att det gäng som har gjort det myckna arbetet bor runtom i Satakunta numera. Sastmola lockar dem ändå.

– Kuvaskangas är en liten ort. Här finns en jaktförening, ett byahus och den här planen. Nu blir det litet liv här igen, konstaterar Lähteenmäki som växte upp i knutarna.

Den blivande ordföranden drömmer om att Merikarvian Lukko om fem år spelar boboll i någon serie.

– Och klarar sig bra dessutom, skrattar Lähteenmäki.

Han hoppas också att verksamheten småningom ska bli lika stor som i en annan sastmolaförening, Merikarvian Into. Tanken är att juniorverksamhet ska inledas om ett tag.

– Kompisar och bekanta har barn. Det har redan frågats om juniorverksamhet skulle kunna vara möjlig. Vi får se hur verksamheten artar sig, säger Noora Elonen.

Frisbeegolf blir en huvudgren vid sidan av boboll när Lukko börjar leda verksamheten på den nya frisbeegolfbanan i Kalpakka. Det finns planer på att ordna veckotävlingar.

– Lukko har haft representationslag i innebandy och volleyboll. De här grenarna finns givetvis kvar i fortsättningen också, lovar Lähteenmäki.

Lähteenmäki och Elonen plus vännerna arrangerade i juli en inofficiell bobollsturnering på planen i Kuvaskangas. Det var redan sjätte gången. Deltagarna var omkring 100 stycken, och åskådarna var ungefär lika många.

– Folk är nog intresserade av det här. Under turneringen kom många som på sin tid hade idrottat i Lukko och ville prata litet. Det var fint att höra att de uppskattar att den gamla planen är i skick igen.