Tomaatti1

Från pengamakare till matproducent – snart kommer det ”futuristiska” tomater från Björneborg

En schweizisk finanskonsult bestämde sig för att flytta till Finland och bli odlare. Resultatet är att man i Satakunta snart får äta tomater som odlats med fjärrvärme och regnvatten.

Darra Österbotten – nu vill Satakunta vara främst inom växthusproduktionen. Som bäst lägger Agrifutura Oy sista handen vid ett mer än två hektar stort topputrustat växthus i Ulasöre i Björneborg. Efter ett par veckor växer där 60 000 tomatplantor med hjälp av fjärrvärme, bara 3.5 kilometer från salutorget i Björneborg.

Det är frågan om en över 6 miljoners investering som i den första fasen sysselsätter 15 personer. Om allt går som planerat kan växthusarealen stiga till rentav 8 hektar och sysselsätta fler än 50 personer. Ryktena till trots är det inte ett ansiktslöst storföretag som ligger bakom alltsammans, utan Sebastian Anttila som har rötter i Satakunta och nu har flyttat till Finland från Schweiz.

Anttila som tidigare jobbade inom finansbranschen berättar att han möttes med tvivel när han första gången upplyste sina närmaste om att han tänkte bli växthusodlare och flytta till Finland.

–Pappa trodde att jag yrade. Men när jag berättade närmare om mina planer och kalkyler blev han entusiastisk. Vänner och kollegor tänkte att jag blivit galen. Kanske det stämmer, skrattar Anttila.

– I mitt förra jobb var målet bara att göra mer pengar. Jag ville uträtta något mer produktivt. Så länge jag minns har jag drömt om att producera hälsosam och högklassig mat för den lokala marknaden.

I Schweiz, där det bara tar en dag att frakta de stora producentländernas skördar med långtradare till landet och markpriset stigit till skyarna, fanns det inga förutsättningar att bli producent. Av den orsaken blev det Finland.

– Min pappa är född i Björneborg. Hans släkt kommer från Eura. Som barn firade jag jular och ledigheter i Satakunta så området är bekant för mig sedan tidigare.

En av Björneborgs Energis värmecentraler ligger helt intill växthuset. Värmetillförseln är alltså garanterad också vid strängare köldknäppar.​

Mörkläggningsgardiner och plaströr

Anttila tog reda på hur möjligheterna att bygga var i ett flertal kommuner. El och vatten skulle finnas nära och området vara tillräckligt stort. Till slut sållades Björneborg fram som det bästa alternativet.

Leverantören av anläggningarna är KUBO Group som är ett holländskt företag specialiserat på växthusbyggande. För markbyggnad och andra entreprenader har Anttila använt sig av lokala företagare.

Grönsaksodling med fjärrvärme är nytt i hela Europa. Värmen alstras av flis och torv i Björneborg Energis kraftverk i Aittaluoto.

– Till exempel KUBO, som har byggt tusentals hektar växthus i 60 års tid, har aldrig gjort något som det här. Vanligen ligger växthusen långt från städerna, så att det inte ens är möjligt med fjärrvärme, säger Anttila.

Innovativiteten tar dock inte slut med uppvärmningen. Intill växthuset har man byggt en regnvattenbassäng vars vatten används för bevattning efter att det har desinficerats. I Finland har man först nu börjat utnyttja regnvatten inom växthusodlingen medan det redan är ganska allmänt till exempel i Holland.

Tillräcklig belysning ges av 5 100 lampor med en sammanlagd effekt på 5,1 miljoner watt. Den spillvärme som lamporna alstrar försöker man samla in och använda. De olägenheter som ljuset vållar grannarna förhindras med ”mörkläggningsgardiner” av ny typ. Gardinerna förhindrar samtidigt värmeavdunstning.

Det är frågan om ett s.k. halvslutet växthus. Under raderna med tomatplantor löper plaströr genom vilka man kan blåsa luft och reglera tillväxtmiljön så att den blir mer naturlig. Rören gör det möjligt att reglera bl.a. koldioxidnivån och temperaturen.

– På det sättet kan vi främja växthälsan och förbättra skörden, förklarar Anttila.

I växtunderlaget används naturliga material som torv, kokos och mossa. Växtskyddet sköts med biologisk bekämpning. Hela odlingsideologin utgår från Anttilas egen vision.

– Jag är inte vegan och använder inte enbart ekoprodukter. Men min ambition är att produktionen ska vara ganska ekologisk och förenlig med hållbar utveckling.

Funderar på varumärket

De första tomatplantorna anländer inom knappa två veckor. Som det nu ser ut får konsumenterna i Satakunta redan i oktober njuta av tomater som odlats med moderna metoder.

Fastän allt är futuristiskt säljs tomaterna ändå inte under namnet Agrifutura. Varumärket är under utveckling och offentliggörs om ett par månader.

Investeringen har väckt uppståndelse i lokaltidningarnas spalter, men Anttila tror på vad han gör. Han har fått stöd såväl av den egna familjen, staden som nyfikna förbipasserande.

– Allt kan alltid gå fel och allt kan hända. Men nu när byggskedet börjar vara avklarat kan jag konstatera att åtminstone kalkylerna har visat sig stämma.

Det märkvärdigaste hos den här schweiziska tomatproducenten med ekotänk är att han är bara 25 år.

– Jag slutade räkna min ålder i år när jag fyllde 18. Men jag blev nog förvånad att jag beviljades lån, säger Anttila med ett grin.

Satakunta NTM-central har beviljat 1,5 miljoner euro i stöd för växthusinvesteringen från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020.

Uppdateringsdatum: 17 feb. 2020

Detta är en karusell med kort till artikeln. Använd föregående och nästa knappar för att navigera.