Enligt Juha Hakomäki är stöden från landsbygdsfonden EJFLU viktiga när det gäller att utveckla jordbruket. I och med de investeringar som har gjorts tack vare stöden kan också fler människor sysselsättas. Nu har fem personer fasta jobb på gården.
– Jag tror att vi har Finlands bästa NTM-central. Det har varit lätt att ställa frågor om stödansökningsprocessen, säger Juha Hakomäki uppskattande.
Hakomäkis föräldrar började med svin redan 1976, så långvarig erfarenhet finns. Ägarna har dessutom utbildning inom branschen: Juha är agrolog och Jaana YH-agrolog.
Piglet Oy producerar främst smågrisar. Suggorna är omkring 470 stycken och för närvarande har gården kapacitet att själv föda upp 2 500 slaktsvin. Avelsgrisar produceras för Atria och resten av grisarna förmedlas av Atria för att slutuppfödas i andra slaktsvinsstall. Ur en griskull tar sig 4–5 grisar vidare till avel via testning.
Mycket har hänt på senare år. År 2012 färdigställdes det nya svinhuset på totalt 4 200 kvadratmeter. Nu senast investerades det i sådant som förbättrar djurens välbefinnande. Det skaffades till exempel hammarkvarnar som förbättrar malningstekniken; de ger ett mer finfördelat foder, vilket effektiviserar startuppfödningen av grisar. Gården har också genomgått en förändringsprocess där den viktigaste rasen byttes från finsk lantras till dansk. Målet är att höja antalet avvanda grisar per sugga från dagens 27 till över 30. Förändringarna har skett i rask takt och krävt att företagarparet Hakomäki anpassar sig snabbt.
Arbetsförhållandena och djurens välbefinnande har förbättrats. – Tiden räcker bättre till att sköta djuren. Resultatet blir inte bra om man inte har tid att ta hand om djuren, konstaterar Juha och Jaana Hakomäki.
Piglet Oy har gynnsam inverkan också på sitt närområde: spannmålen köps mestadels på nära håll, en del av den producerar man själv. Den livskraftiga gården livar också upp byn i allmänhet. Den köper alla slags tjänster lokalt, om det bara är möjligt.
Paret Hakomäki hoppas att vardagen på gården ska börja rulla på i normalt tempo inom tre år och att gården vid det laget fungerar som den ska. Framtida investeringar tänker de fundera på först när läget igen börjar normaliseras. Ändå nämner de som hastigast utvidgningsfunderingar också när det blir tal om framtiden. Driften av gården kräver ändå mycket planering och anpassning redan i dagsläget. Inom lantbruksföretagandet har bland annat tekniken och dess betydelse ökat starkt under de senaste åren.
– Man behöver själv växa med gården, konstaterar Juha Hakomäki.
