Enligt jordbruksrådgivare Pasi Eskelinen i norra Savolax går det åt energi främst i form av elektricitet och brännolja vars förbrukning är lätt att följa med. En fungerande indikator är till exempel den årliga elförbrukningen per liter mjölk eller kilogram kött som producerats.
– På mjölkgårdar är den målsatta nivån 0,13-0,25 kWh per liter. Omvandlat i pengar innebär det cirka 1,5 cent per liter som i sin tur motsvarar två-tre procent av gårdens typiska köpta insatser, konstaterar Eskelinen.
Belysning och ventilation drar mest el
Gammal lysrörsbelysning kan sluka en tredjedel av gårdens hela elförbrukning. Att uppdatera till LED-belysning är enkelt och kostar 5000-10000 euro. Investeringen betalar sig tillbaka på cirka 5-10 år – man sparar alltså runt en tusenlapp per år.
– Ofta blir det aktuellt att byta ut belysningen senast i samband med en generationsväxling. Däremot är det krångligare att minska den energimängd som ventilationen förbrukar, eftersom det ofta kräver ändringar i konstruktionerna, säger Eskelinen.
Från moderna byggnader avlägsnas bara den värme och fukt som djuren alstrar. Äldre ladugårdar som byggts före 2000-talets början slösar vanligen energi.
– Först värms luften upp och efter det avlägsnas den fukt som djuren alstrar och överflödig värme leds bort. I de här ladugårdarna är temperaturen 10-15 grader året runt och en mängd energi går till spill, berättar Eskelinen.
Ta till vara djurens värme
En mjölkko alstrar cirka 750 W värme, hundra kor och ungdjur rentav 100 kW per timme. Det är mer än tillräckligt för att värma upp en ladugård.
– Moderna ladugårdar tar till vara den värme som djuren alstrar, och någon annan uppvärmning behövs knappt.
Varje djur kräver ändå mer än 100 m3 luft per timme, så också ventilationen måste vara effektiv. Utöver värme avger boskapen också fukt som likaså måste avlägsnas från luften.
– Naturlig ventilation är energieffektiv, påminner Eskelinen.
Varmvattenförbrukning och utfodring
På en mjölkgård går det åt mycket varmvatten för att tvätta utrustning och mjölkbehållare. Dessutom måste mjölken kylas – det alstrar värme som enkelt kan tas till vara.
– Redan för en besättning på 20 djur börjar tillvaratagandet av värme vara en fungerande metod att spara energi, säger Eskelinen.
Investeringen är rätt liten och betalar sig tillbaka på några år beroende på besättningens storlek. En större besättning innebär mer mjölk och mer värme som kan tas till vara.
– Många tror också att elektronisk utfodring förbrukar mycket energi jämfört med till exempel utfodring från en fodervagn. Man glömmer ändå lätt själva ladugården – en ladugård med elektronisk utfodring är mindre och billigare eftersom man inte behöver köra in i den med traktor, slår Pasi Eskelinen fast.
Använd dig av förmånen, beställ en rådgivare till gården
Varje gård kan använda sammanlagt 7000 euro till rådgivningstjänster under programperioden 2017-2020. Kostnaden för ett rådgivningsbesök får uppgå till högst 1500 euro.
– Arbetet börjar med en allmän kartläggning som vanligen sköts per telefon. Efter det följer ett besök på gården då rådgivaren bekantar sig med produktionen och målsättningarna. På samma gång går vi igenom detaljer som är betydelsefulla med tanke på energibesparingen, såsom antalet armaturer, maskineffekterna samt mjölkproduktionens nivå och antalet djur. Vi funderar också på möjligheten att använda sol- och vindenergi och granskar förhållandet mellan odlingsarealen och brännoljeförbrukningen och mängden urea som spridits på åkrarna. Slutresultatet är en rapport som listar såväl förbrukningsobjekten som deras sparpotential samt uppskattningar av vilka investeringar som krävs, räknar Pasi Eskelinen upp.
