Professor Erkki Aura (stora bilden) började år 2007 utveckla en metod där mikrober producerar metan av väte och koldioxid. Han lyckades mångdubbla processen under artificiella förhållanden – nyckeln till framgången var Sabatier-reaktionen som upptäcktes redan på 1800-talet. Tidigare hade hög temperatur, tryck och en katalysator behövts för att sätta igång reaktionen. I stället för dem använde Aura mikrober som han hittat i en mosse.
– Mikroberna är robusta och säkra kryp, och trots att vi försökt har vi inte lyckats stoppa reaktorns metaniseringsprocess, säger Ilkka Herlin.
Mikroberna fungerar redan i 50-60 graders temperatur, vilket gör att patentet som Qvidja Kraft köpt av LUKE är både effektivare och skonsammare mot miljön än de tidigare metoderna.
– Allt sedan 70-talets energikris har jag varit intresserad av jordbruk som är självförsörjande på energi. När vi köpte Qvidja tillsammans med min fru Saara Kankaanrinta blev saken ännu mer aktuell, klarlägger Herlin.
Processen kräver väte
Qvidjas mikrobprocess behöver både koldioxid och väte för att fungera. Det är enkelt att hitta koldioxidkällor, till exempel från industrin, men vätet måste de producera själva.
– Med elektricitet uppstår det väte nästan var som helst. Men elektriciteten måste vara förmånlig för att det ska vara förnuftigt att lagra den via väte till metan. På vissa marknader kan vind- och solenergi säljas under marknadspris och då lönar det sig att lagra elektriciteten som metan, betonar Herlin.
Ett annat alternativ till väteproduktion är gengas som framställs med gengasteknik och som är intressant också i Finland.
– Vi har två olika slags generatorer. Den första kan framställa väte och koldioxid av gengasens kolmonoxid. I den andra reaktorn uppkommer metan, beskriver Ilkka Herlin.
Större verkningsgrad än den traditionella
Biogas som producerats genom rötning i en traditionell biogasreaktor innehåller cirka 60 % metan och 40 % koldioxid. För att gasen ska lämpa sig som trafikbränsle måste koldioxiden avlägsnas från den. Oftast går koldioxiden inte att utnyttja och den släpps ut i luften.
– I Qvidjas modell tas koldioxiden till vara och matas tillbaka in i metaniseringsprocessen så att den ger mer metan. Det här ökar verkningsgraden och hämtar utsläppen tillbaka till bränslekretsloppet, säger Herlin.
Sikte på kommersialisering
Den första piloten har redan pågått en tid på Qvidja och framtidsmålen är högt ställda.
– Vi har planer på att göra modulreaktorer som kan fogas till redan existerande processer. Innan en större kommersialisering blir aktuell ska vi ännu utföra några testprojekt. Vi undersöker också om det förutom trä vore möjligt att använda kolhaltigt avfall för att producera kolmonoxid, berättar Ilkka Herlin.
Qvidja Kraft har fått stöd ur landsbygdsfonden för anskaffning av bio- och gengasanläggningar.
9.3.2018
