På gården Haavisto i Sysmä står en långtradare parkerad på gårdsplanen. Storsäckspallarna lastas behändigt med truck i långtradaren och snart är de på väg till Vasa och packeriet. Gårdens tidigare maskinhall har förvandlats till en livsmedelsduglig produktionslokal som används för tillverkning och lagring av ekologiska delikatesser.
–Haavisto är min hemgård och här har vi haft spannmålsodling och svinuppfödning. Svinen har vi redan slutat med, men växtodlingen har hela tiden fortgått vid sidan av företaget Luomuherkut. Jordbruk och uttryckligen ekoodling kommer alltid att vara en av produktionsgrenarna på gården, berättar företagaren Markku Nikki.
– Innan företaget grundades malde vi rågmjöl hemma med en gammal kaffekvarn och förde mjölet till närbutikerna. Vi levererade också ekologiska ärter som matärter. Vi konstaterade ändå att inkomsterna från rågmjölet och ärterna gick åt till distributionen, och därför beslutade vi oss för att förädla produkterna ytterligare. Nu är livsmedelsförädlingen vår viktigaste inkomstkälla.
För närvarande sysselsätter Sysmän Luomuherkut en deltidsanställd utöver företagarparet. Markku Nikki säger ändå att verksamheten inte skulle löpa med så få personer. Genom arbetsfördelning och samarbete blir många saker enklare och också slutresultatet blir bättre.
– Vi har ett fraktpackeri i Vasa där alla konsumentförpackningar förpackas. Hemma förpackar vi bara storhushållsförpackningarna.
Ruralia-institutet har redan i 20 års tid hjälpt till med recept, livsmedelssäkerhet och förpackningspåskrifter. Å andra sidan idkas samarbete också i närområdena, och grannen hjälper exempelvis till med underhåll och planering av maskiner. En del av den ekologiska honungen som används i myslin kommer från Hartola.
Det började med en glasburk
Gården Haavisto har odlats ekologiskt sedan år 1995. Idén baserar sig på företagarparets egen tankevärld, men de allt högre priserna på produktionsinsatser såsom konstgödsel och växtskyddsmedel påskyndade omställningen till ekologisk produktion.
– På den vägen är vi och det finns ingen återvändo, säger Markku Nikki med ett skratt.
Fastän gårdens egen spannmål inte längre räcker till för Sysmän Luomuherkkus produktion, tillverkas företagets alla produkter i Finland och till exempel myslin är till över 85 procent av inhemsk tillverkning. Mysliprodukterna tillverkas ett parti åt gången och varje parti görs av färska flingor.
– När vi började hade jag en liters glasburk med spannmålsmysli som jag förevisade för centralaffären. Jag trodde starkt på produkten, och vi lyckades också få in myslin i S-gruppens affärer i början av år 2000. Efter några månader kunde vår mysli köpas också i K-affärerna.
Utöver ekologisk mysli ingår nu också ekologiska spannmålsbiffar, ekologisk löksoppa och ekologisk grönsaksbuljong i produktsortimentet. Utom i affärerna säljs produkter också i webbshopen, direkt från gården samt till exempel direkt till Steinerskolornas kök. Distributionen via centralaffärerna är ändå fortfarande den största inkomstkällan.
– Ett livsmedel måste levereras kostnadseffektivt till affären och på grund av vårt läge är centralaffärerna det enda rätta alternativet, betonar Markku Nikki.
Storhushållssäckar fyllda med mysli är på väg till packeriet i Vasa.
Finansieringen sporrade
I det inledande skedet av företagsverksamheten var det aktuellt med köp och upprustning av produktionslokaler och materiel i avsikt att etablera verksamheten. Sysmän Luomuherkut har i flera omgångar fått investeringsstöd ur landsbygdsfonden från Tavastlands NTM-central. Finansieringen har varit viktig för företaget, även om de hade klarat sig också utan den.
– Finansieringen har sporrat oss att gå vidare och underlättat penningläget just då. Man ska inte heller underskatta det faktum att då du berättar om dina egna tankar för någon utomstående får du samtidigt sparringhjälp på köpet. Du behöver inte kunna eller veta allt själv, och vi har klarat av att be om hjälp också av andra, funderar Nikki.
Med hjälp av landsbygdsfinansiering köpte företagarparet bland annat ett transportsystem för mysli i början av 2000-talet. I början av företagarbanan fick de också stöd för att bygga produktionslokaler och för att framställa ekologisk mysli. Likaså med hjälp av investeringsstöd byggdes tillverkningslokalerna ut och renoverades grundligt till sin nuvarande omfattning år 2011.
Företagets produktionsvolymer har stabiliserats under det senaste året. Nikki menar att de just nu inte har som mål att växa ytterligare.
– Vi är nöjda med dagens situation. Det går enklare att ha koll på verksamheten när omfattningen är lämplig för en själv, sammanfattar Markku Nikki.
22.3.2018
Artikel publicerades ursprungligen i tidningen Hämeenraitti.