Lönar det sig att satsa på landsbygdsföretag?
Seminariets första paneldiskussion tog fasta på de offentliga stöden till företag på landsbygden. Enligt paneldeltagarna är det viktigt att stöden inte skapar oreda på marknaden, dvs. att understöda verksamheter med offentliga medel får inte vara ett automatiskt svar på de utmaningar som affärslivet stöter på i det verkliga livet. Ändå kan offentligt stöd i bästa fall ha en påskyndande och stärkande effekt, i synnerhet när man startar upp verksamheten eller utvecklar den kraftigt. Så är fallet särskilt på den glest bebodda landsbygden där affärsverksamheten ofta drivs under besvärligare förhållanden än i Finlands fåtaliga tillväxtcentra.
Företagarnas inlägg lyfte fram de utmaningar för tillväxten som inte bara finansieringen utan också tillgången till arbetskraft och de oflexibla arbetsvillkoren orsakar. Likaså betonades vikten av information: det finns ett stort antal tillväxthungriga företagare som på grund av brådskan med att driva sitt företag inte hinner fördjupa sig i möjligheterna att få stöd från den offentliga sektorn för att uppnå sina mål. Man måste hitta nya kanaler för att förmedla informationen så att den når fram.
Företagens finansieringspaket består av många delar
Traditionell bankfinansiering svarar alltjämt för merparten av företagens totala finansiering. Det har ändå skett förändringar, framför allt i och med de ökade kraven på säkerheter: också rätt små offentliga stöd eller sådana insatser som kräver eget kapital och som privata investerare placerar i företaget kan bli tungan på vågen när det gäller den sammanlagda finansieringspotten. Inläggen om massfinansiering och kapitalplaceringsverksamhet fungerade därmed i två riktningar: huvudfrågorna var i sig helt nya för många seminariedeltagare vilket å andra sidan öppnade föredragshållarnas ögon för nya möjligheter till samarbete och kommunikation.
På seminariet gavs en mycket tydlig måttsticka för kraven på säkerhet för bankfinansiering: till exempel vid bygginvesteringar fastställs värdet på säkerheten enligt det sannolika tvångsrealiseringsvärdet – att bygga i områden med sviktande marknadslikviditet gör att den nya byggnadens säkerhetsvärde sjunker i samma proportion som marknadslikviditeten.
Värderingar och ansvar – placeringsverksamhetens nya styrenheter?
Vid sidan av massfinansiering presenterades också en ny typ av investeringsverksamhet med sociala effekter. Social Impact Bond som förkortas SIB styr placerarna att investera sina pengar i verksamhet som inte bara eftersträvar ekonomisk nytta och motsvarande risk utan också samhällelig mätbar nytta. Mallen prövas inom två fonder varav den ena siktar på snabbare sysselsättning av invandrare och den andra på mindre sjukfrånvaro genom förbättrad arbetshälsa.
Inläggens budskap var att en ny styrenhet inom placeringsverksamheten är människornas strävan att stödja verksamhet som motsvarar deras egna värderingar. Kunde detta bli en ny trend som kanaliserar finansiering också till att utveckla byar och landsbygden i allmänhet?
Seminariematerialet inklusive videoupptagningar finns att få här: https://kalenteri.maaseutu.fi/tapahtumat/yritysten-rahoitusseminaari/
Ladda ner och spara materialen åt dig själv.
20.12.2017
Text: Tommi Ylimäki
Hälsningar från landsbygden och världen
