Vi finländare har bevisligen ett nära förhållande till naturen och många av oss upplever att vi samtidigt är både stadsbor och landsbor. Matproduktionen och naturresurserna finns på landsbygderna, som har en betydande roll också när det gäller att lösa klimatfrågor. Bakom allt detta finns människor som jag fått träffa på mina färder runt om i landet. Därför ska matproducenterna, företagarna, turisterna, de fast bosatta och de fritidsbosatta lyftas fram. För er som jobbar på och upplever landsbygden vill vi med jord- och skogsbruksministeriets nya strategi öppna ett perspektiv på landsbygden i förnyelse och på framtidsmöjligheterna.
Landsbygdsnäringarna bygger till stor del på produktion av naturresurser och hållbar användning av dem. Inom livsmedelssystemet måste vi övergå till att följa principerna för cirkulär ekonomi, där någons avfall är en annans råvara. Som bäst utvecklas intressanta system som baserar sig på samarbete mellan olika gårdar och företag, så kallade agroekologiska symbioser. Det finns ingen gräns för hur långt vi kan nå när landsbygdens påhittiga och aktiva aktörer släpper loss sina idéer och tar till vara de möjligheter som den cirkulära ekonomin kan erbjuda. Vi underlättar deras arbete till exempel med verktyg från landsbygdsprogrammet som delvis finansieras av Europeiska unionen.
I strategin talas om landsbygder i pluralis, eftersom vi inte har bara en enda landsbygd. Glesbygden har andra behov och förtjänster än stadsnära landsbygd eller kärnlandsbygd.
Att fatta bra beslut kräver att vi identifierar vårt lands mångfald och kontinuerligt förbättrar kunskaperna om den. Multilokaliteten ökar och det betyder att människorna inte längre bor, jobbar eller tillbringar sin fritid på bara en ort. Som fenomen syns multilokaliteten ännu inte i statistiken. Finlands befolkning beskrivs på basis av årets sista dag. Det här inverkar på antagandet att landsbygden är ett krympande område även om det finns en mängd områden med säsongartad tillväxt.
Med vår strategi vill vi också gynna multilokaliteten. Grunden är finansiering för digital infra som uppfyller framtidens behov på platser där sådan infra inte byggs på marknadens villkor. Människorna behöver inte vara bundna till ett enda ställe, om livssituationen, arbetet och verksamhetsmiljöerna möjliggör något annat. Oavsett plats ska medborgarna ha likvärdiga möjligheter att studera, jobba och delta i digisamhället, dvs. vara digimedborgare. Förbindelserna tryggar också landsbygdsföretagens medverkan i digiekonomin. På så vis kan vi dra nytta av fördelarna med vårt mångsidiga land.
Av Finlands befolkning är 1,6 miljoner fast bosatta på landsbygden. Trettio procent av de små och medelstora företagen ligger på landsbygderna. Genom att utveckla landsbygden skapar vi bättre förutsättningar för dem att bo, arbeta och idka företagsverksamhet i landsbygdsområdena. På samma vis drar 2,2 miljoner fritidsbosatta samt turister och hobbyutövare som besöker landsbygden nytta av vårt arbete.
Att utveckla landsbygden och skärgården är att utveckla Finland. En bra landsbygds- och skärgårdspolitik kräver att vi identifierar den mångfacetterade mosaiken som våra landsbygder utgör och att vi idkar ännu mer samarbete än förr. Det här gör vi för att alla vi finländare ska må bra.
Taina Vesanto, lantbruksråd, enheten för landsbygdsutveckling
Originaltexten har publicerats på jord- och skogsbruksministeriets webbplats: https://mmm.fi/uusiutuva-suomi-blogi/-/blogs/maaseutumosaiikki-on-mahdollisuuksien-aarreaitta .
Hälsningar från landsbygden och världen
