Finland ligger för tillfället på jumboplats när det gäller bredbandstäckningen i Europas landsbygdsområden. I södra Savolax nås bara 15 procent av hushållen av de möjligheter som optisk fiber kan erbjuda. Det här är kontroversiellt, eftersom Finland är föregångare på nästan alla andra delområden inom landsbygdsutvecklingen. Nu är det dags att påverka och kräva nationella insatser för att bygga bredband till landsbygden.
Det ser nämligen ut som om de som skulle dra mest nytta av fungerande och tillförlitlig optisk fiberuppkoppling hamnar utanför. Också inom regioner och byar behandlas invånarna ojämlikt.
Privathushållens datamängd ökar med över 20 procent per år och förväntas vara 150 gånger större år 2030 än i dag. Landskapen åldras med fart, men digitaliseringen utvecklas ännu snabbare. -Digitaliseringen vinner insteg på nya livsområden, såsom mobilitet och hälsovård. Dessa är särskilt viktiga potentialer för ökad livskraft också i det glesbefolkade södra Savolax, berättade landskapsförbundets utvecklingschef Marko Tanttu på det Bredbandsseminarium i St Michel där man diskuterade utvecklandet av digitaliseringen i södra Savolax.
Nu är det skäl att ta lyra på CAP27 och påverka!
Landsbygdsöverinspektör Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet manar på alla att plädera för optisk fiber och landsbygdens välfärd och besvara enkäten om beredningen av den kommande gemensamma jordbrukspolitiken. Beredningen kallas CAP27: https://www.otakantaa.fi/fi/hankkeet/331/s/644/kysely/. Svarstiden utgår i slutet av april. Hittills har 2254 svar kommit in. - Nu är det framför allt frågan om politisk vilja att se till att de grundläggande frågorna är i skick och att bygga nät också till landsbygden, säger Marianne Selkäinaho.
Under åren 2014-2019 har det med medel ur Europeiska landsbygdsfonden byggts cirka 1300 kilometer optisk fiber och 3800 anslutningar till byarna och landsbygden. Byanätprojekten har varit 75 stycken till antalet och 24 miljoner euro har satsats på dem. -Hälften av byarna bygger själva sina byanät och i tävlingen Smarta byar deltar 34 byar från olika håll i Finland, berättar Marianne Selkäinaho.
I en blogg på webbplatsen landsbygd.fi skriver Selkäinaho tillsammans med Antonia Husberg att de egentliga 5G-näten byggs på högre frekvensområden vars svaghet är att täckningen är ytterst begränsad. Nätverket av basstationer har en täthet på några hundra meter.
-Det är helt klart att dessa revolutionerande 5G-nät inte byggs på landsbygderna. Det här konstateras klart och tydligt också i trafik- och kommunikationsministeriets strategi om digital infrastruktur. 5G-näten byggs i de största städerna, i knutpunkter för huvudtrafikleder, sjukhus, industriområden och hamnar.
Faktum är ändå att 5G-teknologin kan revolutionera hälsovården, industrin, trafiken och underhållningen. Också de som bor på landsbygden vill kunna dra nytta av allt detta. Framför allt möjligheten till distansarbete är en stor fördel i klimatförändringens och multilokalitetens tidevarv. På grund av stigande ålder tillbringar en stor del av stadsborna mycket av sin tid i sina fritidshus.
-Vi måste öka förståelsen. Också den diskussion som förs i medierna är speciell. Lösningarna ses allt för mycket från ett stadsperspektiv. Vi måste komma ihåg att Finland är ett långsträckt land med geografiskt varierande terräng, betonar Selkäinaho. Enligt henne måste förståelsen öka också i kommunerna. Det är nödvändigt att bygga bredband för att få nya konkurrenskraftiga företag och unga inflyttare till bygden. Modiga lösningar behövs alltså.
-Digitaliseringen måste vara ett genomgående tema i framtidsplaneringen. Nu förstår också EU-kommissionen att marknaden inte når landsbygden utan digitalisering, påminner Selkäinaho.
I tävlingen Smarta byar deltar 34 byar från Finland. Södra Savolax representeras
av Kerisalo från Jorois och Hokka från Kangasniemi.
-Tillgången till mobilt bredband (5G och 6G) i framtiden är beroende av tillgången till optisk fiber, sade BLC Telecoms verkställande direktör Hannu Väänänen i sitt inlägg. Väänänen betonade också vikten av kommunens och operatörernas inbördes planering samt samarbete med elbolagen. Det behövs också aktiva invånare så att det mobila bredbandet inte fallerar på grund av brist på optiska fiberanslutningar i glesbygdsområdena.
Aktivitetsarmband och annan teknologi kräver snabb uppkoppling
Virtuella glasögon, aktivitetsarmband, drönare, appar, ubertaxin och airbnb kräver alla snabb uppkoppling. -Också identiteten flyttas över till mobilen. Snart får vi mobila körkort. I och med detta ökar också behovet av säkerhet och skydd för egendom, sade Finnet-liitto rf:s verkställande direktör Jarmo Matilainen. Enligt Matilainen har individernas intresse för miljöfrågor, effektiv resursanvändning samt cirkulär ekonomi ökat. Optisk fiberinfra är också ett klimatvänligare val. Forskning visar att användning av optisk fiber orsakar 88 procent mindre utsläpp av växthusgaser än andra tekniker.
Jarmo Matilainen beskrev hur aktivt nätverkande, kunskaper om ekosystem och utnyttjande av artificiell intelligens ökar konkurrenskraften såväl i städerna som på landsbygden. Också programvarukompetens och synlighet på sociala medier samt digikanaler ger ökad konkurrenskraft. Oslagbar kundservice ökar självfallet också konkurrenskraften.
Resultaten av projekt som undersöker och främjar digitalisering på landsbygden kan summeras på följande sätt:
- Den svagaste länken i digitaliseringen av landsbygden är bristerna i digital infrastruktur, bristerna leder till ökad digimarginalisering.
- Överbelastade eller krånglande förbindelser är ett verkligt problem som syns i och inverkar på vardagen, arbetet och företagandet på landsbygden.
- Optisk fiber är av kritisk betydelse för att lösa problemen och öka nyttorna, minimera olägenheter till följd av perifert läge samt för att öka platsens attraktionskraft.
På stora fotot: Marianne Selkäinaho vid jord- och skogsbruksministeriet påminner om att 5G som marknadsförs för tillfället är 4G utan optisk fiber. Hon talade vid det Bredbandsseminarium som ordnades i St. Michel. Optisk fiber som dras längs marken behövs också på landsbygden. Företagen och invånarna behöver snabb nätuppkoppling till allt, för enbart privathushållens datamängd ökar cirka 150-faldigt under de följande tio åren.