Råd2020 är till nytta för jordbrukarna

Rådgivning är en nödvändig åtgärd. Jordbrukarna har haft nytta av rådgivningen särskilt när det gäller att lösa praktiska problem, planera odlingen och göra upp planer för gårdens framtid. Rådgivningens popularitet varierar ändå stort mellan olika NTM-områden, produktionsinriktningar och rådgivningsmoduler. En ännu större del av gårdarna borde fås delaktiga av rådgivningsåtgärden konstaterar en färsk evalueringsrapport.

Evalueringen av rådgivningsåtgärden startade 2016 på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och den genomfördes i tre delar. Den treåriga utvärderingen genomfördes av konsultbyrån för regionutveckling MDI i samarbete med Avaintaito Osuuskunta Suomi.

I programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland har rådgivningsåtgärden anvisats sammanlagt 34 miljoner euro i offentlig finansiering. Vid utgången av 2018 uppgick Råd2020-utbetalningarna till 43 954 stycken och den utbetalda rådgivningsersättningen till cirka 13,28 miljoner euro, dvs. 39,1 % av åtgärdens totala finansiering.

Rådgivning ges om 38 ämnesområden på nio temaområden. Spridningen är stor när det gäller intresset för de olika ämnesområdena och därmed antalet rådgivningshändelser per temaområde. En stor del av rådgivningshändelserna anknyter till stödvillkoren för miljöersättning och ersättning för djurens välbefinnande samt gårdarnas konkurrenskraft. Den konkurrensrådgivning som började 2017 har väckt mycket stort intresse bland jordbrukarna och för dess vidkommande har programperiodens målsättningar redan överskridits med råge.

I Fastlandsfinland har 16 459 enskilda gårdar, dvs. 34 % av gårdarna som fick jordbrukarstöd 2018, anlitat rådgivning. I hela Fastlandsfinland är djurgårdarna (framför allt mjölkgårdarna) mest intresserade av rådgivning, även om de flesta som fått jordbrukarstöd är växtodlingsgårdar. Flest gårdar som anlitat rådgivning finns i Norra Österbotten, Södra Österbotten och Norra Savolax, medan det minsta antalet gårdar som fått rådgivning finns i Lappland och Kajanaland. I proportion till antalet gårdar som fått jordbrukarstöd i NTM-områdena är det gårdarna i Norra Karelen, Kajanaland och Norra Savolax som har anlitat mest rådgivning.

i Råd2020 -rådgivarregistret som administreras av Livsmedelsverket har på ansökan godkänts 765 rådgivare. Flest jordbruksrådgivare är verksamma inom områdena för miljö och konkurrenskraft, medan energi och eko har det minsta antalet rådgivare. Av rådgivarna har ungefär nio av tio utnyttjat sin rätt att ge rådgivning. Antalsmässigt flest godkända rådgivare i rådgivarregistret finns det i Södra Österbotten, Norra Savolax och Norra Österbotten. Antalet rådgivare är minst i Satakunta, Lappland och Kajanaland. I februari 2019 öppnade Livsmedelsverket en fortlöpande ansökan om att bli rådgivare vilket förväntas underlätta situationen.

Jordbrukarna är i huvudsak nöjda med den rådgivning de fått. De ansåg att de haft mest nytta av den praktiska hjälp de fått med problem eller utmaningar på gården. Rådgivningen har hjälpt jordbrukarna i synnerhet med att följa stödvillkor, planera odlingen samt göra upp planer för gårdens framtid.

Rådgivningssystemet fungerar relativt bra, men Hyrräs bristfälligheter, villkoren för rådgivningsersättning och den administrativa bördan betraktades som systemets svaga punkter. Livsmedelsverket bör utveckla Hyrräs funktioner och se över ersättningens uppbyggnad inom de olika delområdena tillsammans med NTM-centralernas utbetalare. Jordbrukarens obetydliga administrativa börda i samband med rådgivningen är en positiv sak. Däremot bör man se över den administrativa börda som rådgivningen åsamkar förvaltningen och serviceproducenterna och försöka minska på den. Allmänt taget är aktörerna nöjda med kommunikationen kring rådgivningen, men mer information till jordbrukarna efterlyses framför allt om möjliga ämnen för Råd2020 -rådgivning, och då i synnerhet om ekonomirådgivningens innehåll. Rådgivarna bör å sin sida få mer information om möjligheterna till påbyggnadsutbildning samt om administrativa förändringar. Dessutom kräver Rådgivarnas påbyggnadsutbildning mer uppmärksamhet, i synnerhet när den fortlöpande ansökan om att bli rådgivare har tagits i bruk.

Under den nya programperioden bör rådgivning och forskning bedriva närmare samarbete så att nya rön snabbt kan omsättas i praktiken. Dessutom bör rådgivningens roll i landsbygdens innovationsekosystem samt som en åtgärd som sprider och stödjer landsbygdsprogrammets innovationer förtydligas och stärkas. Finansieringen för rådgivningen bör säkerställas också under den nya programperioden och mellan programperioderna.

Studera rapporten.


Mer upplysningar lämnas av konsultativa tjänstemannen Tiina Malm tfn 029 516 2428 samt evalueraren Sari Rannanpää tfn 050 523 6872.

Uppdateringsdatum: 17 feb. 2020

Detta är en karusell med kort till artikeln. Använd föregående och nästa knappar för att navigera.